Elvägar för tung trafik är lönsamma
Utbyggnad av elvägar skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma och minska utsläppen från tunga lastbilar i Sverige med ungefär en tredjedel, enligt VTI.
Forskare från VTI har analyserat förutsättningarna att samtidigt uppnå företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet vid investeringar i elvägar avsedda för tunga lastbilar. Tre alternativa elvägsnät studerades och samtliga alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma. Det största elvägsnätet, som omfattar Stockholm–Malmö, Malmö–Göteborg och Göteborg–Jönköping, minskar utsläppen på sikt med ca 1,2 miljoner ton. Det motsvarar en tredjedel av dagens utsläpp från alla tunga lastbilar i Sverige.
Elektrifiering framstår som den viktigaste åtgärden för att minska vägtrafikens utsläpp. Branschorganisationen Bil Sweden bedömer att 80 procent av alla nya personbilar kan vara helt eller delvis elektrifierade år 2030 förutsatt att elnät och laddinfrastruktur hinner byggas ut i tillräcklig takt. Goda möjligheter till batteridrift finns också för lokal och regional busstrafik samt för distributionsfordon.
Elväg är ett sätt att ladda batterierna under färd på lämpliga sträckor längs högtrafikerade transportstråk. Idag står vägtrafiken för 33 procent av koldioxidutsläppen i Sverige och godstrafiken står för en tredjedel.
Genom elektrifiering av vägar kan man utnyttja befintlig infrastruktur för att minskar energianvändningen och koldioxidutsläppen.
Fyra olika typer av tekniker testas inom Trafikverket. På sikt är syftet att elvägar ska kunna vara en del av det svenska transportsystemet.
För tunga lastbilar i fjärrtrafik blir räckvidden med batteridrift däremot otillräcklig varför kontinuerlig tillförsel av el från en kontaktledning är ett alternativ. Men eftersom teknikutvecklingen på sikt kan leda till att det blir billigare för åkerierna att använda batteridrift även på långa sträckor är investeringar i elvägar förenade med viss risk.
– Vi ser att stora delar av utbyggnaden skulle kunna finansieras genom brukaravgifter, som därmed skulle kunna ägas och drivas av en privat operatör. Av flera skäl bedömer vi ändå att det är bättre att staten tar på sig huvudmannaskapet för elvägarna. Därigenom undviker man drifts- och underhållsproblem som kan uppkomma om två skilda aktörer ska dela på ansvaret för väg och kontaktledning, säger Maria Börjesson, professor vid VTI.
Vetenskaplig artikel:
The economics of electric roads
Samhällsekonomiska kalkyler för elvägar (svenska)
Tre alternativ undersöktes
I studien, som har finansierats av Trafikverket, undersöktes tre utbyggnadsalternativ:
- E4 mellan Stockholm och Norrköping (16 mil).
- E4 mellan Malmö och Stockholm (60 mil).
- En större utbyggnad där också E6 mellan Skåne och Göteborg ingår liksom RV 40 mellan Göteborg och Jönköping (86 mil). Investeringen för alternativ tre bedöms till cirka 30 miljarder kronor.
Samtliga alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma om minskade koldioxidutsläpp värderas till 1,14 kronor per kilo (= dagens koldioxidskatt) och mycket lönsamma om priset på koldioxid sätts högre än så.
Kontakt:
Maria Börjesson, professor, Transportekonomi, VTI, maria.borjesson@vti.se
Magnus Johansson, utredare VTI, magnus.johansson@vti.se
Per Kågeson, per.kageson@gmail.com
