Lantbrukaren – en entreprenöriell hjälte som verkar i det dolda

Inom konceptet ”Entrepreneurial orientation” ska ett företag uppfylla tre kriterier för att kunna räknas som entreprenöriellt: det ska ha innovationsförmåga, vara proaktivt och ta risker. Enligt Jennie Cederholm Björklund, forskare vid Högskolan i Halmstad, stämmer kriterierna väl in på den typiska lantbrukaren:

– Lantbrukare är vana vid att arbeta i en miljö där de inte kan kontrollera de yttre omständigheterna. De lever med regn och sol, översvämningar och torka, och de vet aldrig vad som ska hända från dag till dag. På det sättet tar de risker dagligen. I en sådan verksamhet är det också nödvändigt att ha initiativförmåga och vara proaktiv. På det sättet utgör lantbruksföretagare själva sinnebilden av entreprenörer. De behöver inte diversifiera sin verksamhet för att kunna sägas vara entreprenör. Uppfyller du de här tre kriterierna anses du ha hög entreprenöriell orientering, och det visar mina resultat att lantbrukarna gör.

Bristande stödsystem för hållbar landsbygd

I Sverige finns ett omfattande stödsystem, bland annat via Jordbruksverket, landets länsstyrelser, samt olika rådgivningsorganisationer. En sådan rådgivningsorganisation är Hushållningssällskapet, där Jennie Cederholm Björklund också arbetar vid sidan om sina forskarstudier.

– Sverige har ett väl utbyggt system med olika organisationer som ska stödja lantbruksföretagare. Gemensamt för alla de olika aktörerna är en vision om en hållbar landsbygd där innovation och entreprenörskap kan frodas, berättar hon och fortsätter:

– Här någonstans finns det ett glapp. Alla strävar åt samma håll, men resultatet blir det motsatta. Landsbygden avbefolkas och människor flyttar istället in till städerna. Det stämmer inte överens med bilden av en hållbar landsbygd där människor bor året runt och där det finns väl fungerande samhällsfunktioner.

För att göra människor intresserade av att starta och driva lantbruksföretag tycks det i dagens snabbrörliga samhälle krävas ett annat värdeskapande än tidigare.

– I dag är var tredje svensk lantbrukare äldre än 65 år, och det finns ingen som kan ta över deras verksamheter. Tidigare var det ofta självskrivet att familjens äldsta barn skulle överta gården och familjeföretaget, men så är det inte i dag, säger Jennie Cederholm Björklund.

Social och miljömässig hållbarhet hellre än ekonomisk tillväxt

Studiens resultat visar att lantbrukarna inte upplever den stöttning som de får från stödorganisationerna som adekvat. I stället för att tillföra värde lägger det istället hinder i vägen för utveckling. I dag består stödet ofta av kortsiktiga åtgärder med fokus på ekonomiska tillväxtstrategier, vilket inte är det som dagens lantbrukare efterfrågar. I stället finns ett behov av stöd i form av en samtalspartner som kan bidra med input i arbetet.

– Lantbrukarna saknar relevant stöd som fokuserar på deras drivkrafter. De drivs inte av ekonomisk tillväxt, utan snarare av en strävan efter miljömässig och social hållbarhet. Dessutom är dagens lantbrukare både välutbildade och välinformerade, och de har stora nätverk både nationellt och internationellt. Det gör att de efterfrågar en annan typ av stöd jämfört med tidigare generationers lantbrukare, och rådgivningsorganisationerna har hittills inte varit tillräckligt lyhörda för den här förändringen, säger Jennie Cederholm Björklund.

Social samhörighet en avgörande aspekt

Inbäddning, eller så kallad embeddedness, handlar om social samhörighet. Att tillhöra ett socialt nätverk innebär att du har relationer till andra i din omgivning. I en företagskontext betyder det att ditt företag är knutet till andra företag, och till andra omgivande faktorer, till exempel till orten där företaget verkar. Inbäddning blir då ett mått på hur starka relationerna i det sociala nätverket är. Lantbruksföretag och lantbrukare tenderar att vara mycket starkt inbäddade i sin geografiska och sociala kontext.

– Lantbrukare bor oftast i samhället där de verkar. Därför är de också intresserade av bygdens sociala hållbarhet. Den här djupa inbäddningen kan leda till att de fattar beslut som inte är ekonomiskt lönsamma, men som skapar socialt mervärde. På det sättet påverkas de företagsekonomiskt negativt av embeddedness, men för samhället och bygden är deras engagemang ovärderligt. De skapar värde för landsbygden. Det är också inbäddningen – och tryggheten som den skapar – som lockar personer att stanna kvar i lantbruket, eller att återvända efter att ha arbetat med annat under en period. Den sociala tryggheten och det lugnare livet är starkt attraktiva värden, säger Jennie Cederholm Björklund.

Avhandling:

Value creation for sustainable rural development – perspectives of entrepreneurship in agriculture

Kontakt:

Jennie Cederholm Björklund, forskare i innovationsvetenskap, Högskolan i Halmstad, ​jennie.cederholm_bjorklund@hh.se