När det nya coronaviruset nu sprider sig i olika delar av världen är det oerhört viktigt att korrekt information sprids. Det säger socialantropolog Syna Ouattara, vid Göteborgs universitet. Han har tidigare forskat i ett eboladrabbat Västafrika och ser paralleller till dagens situation.
När ebolaviruset härjade i Västafrika 2015 arbetade Syna Ouattara, fil. dr i socialantropologi vid Gothenburg Research Institute, GRI, Göteborgs universitet, för Världshälsoorganisationen WHO för att mobilisera samhället.
När pandemin nu är ett faktum, och coronaviruset SARS-CoV-2 snabbt sprids i Sverige och resten av världen, så känner han igen flera av reaktionerna hos människor:
– Vad är det ligger bakom? Vad kan vi göra för att skydda oss? Vad ska vi göra? Det är frågor vi människor ställer oss när ett nytt virus börjar sprida sig i vår närhet, säger han, och fortsätter:
– När viruset började sprida sig i Kina uppstod samma typ av ryktesspridning och det var svårt att mobilisera allmänheten för att tillsammans bekämpa virusspridningen. Det finns en misstro bland många.
Tilltro till myndigheter en fördel
Om man ser på ett land som Sverige är förtroendet överlag högt för myndigheter och institutioner, konstaterar Syna Ouattara.
I en ny mätning av Novus som gjorts på uppdrag av SVT uppger till exempel ungefär hälften av de 1001 tillfrågade att de har mycket eller ganska högt förtroende för Folkhälsomyndigheten. Det här kan ge Sverige en fördel vad gäller möjligheten att hantera virusspridningen, tror han:
– Min erfarenhet vid ett virusutbrott är att det inte går att överskatta vikten av att människor litar på personen som ger information och som kommer och pratar med dem. Att Sverige är mer organiserat och att människor här har en större tilltro till myndigheter innebär en fördel i sådan här situation.
Han menar att det kan vara avgörande för en myndighet som vill föra ut information vid en hotfull situation att mobilisera människor som folk litar och lyssnar på:
– Det är dessa personer som måste mobiliseras för att sprida korrekt information, vara kommunikatörer. Annars är risken stor att man helt enkelt inte tror på vad de säger, säger han.
Rädslan är densamma
Även om ebola är långt dödligare än det nya coronaviruset, så menar Syna Ouattara att det finns flera paralleller:
– Rädslan är densamma, säger han.
I Västafrika har rädslan lett till svårigheter för sjukvårdspersonal och hjälparbetare som motarbetats, och i vissa fall attackerats. Enligt Syna Ouattara beror det delvis på att det finns en tradition att främlingar inte ska ta hand om sjuka.
– Hjälparbetarna kommer som främlingar, vilket gör att folk skyddar sina byar från det de ser som hotfullt. Liknande saker kunde vi se i Kina, där människor i vissa fall barrikaderade sig – Ingen skulle få komma in.
Lugn och saklighet viktigt
Skulle något liknande kunna ske i Sverige? Inte helt osannolikt, menar Syna Ouattara.
– Rädsla kan göra mycket med människor, och är man osäker så vill man inte ta risker, även om det kan bli överdrivna reaktioner som inte har någon egentlig effekt.
Något Syna Ouattara sett i sin forskning är att misstänksamhet mot andra är en vanlig reaktion vid en epidemi, men att det här är något som istället kan leda till svårigheter att skapa en gemensam mobilisering mot smittspridningen:
– Lugn och saklighet är det viktiga, även om det kan vara en utmaning.
Text: Agnes Faxén
Artikeln är tidigare publicerad på Göteborgs universitets hemsida
