Dagstidningar återanvände krisuttalanden från Svenska Akademien
Under rapporteringen av krisen i Svenska Akademien våren 2018 återanvände svenska dagstidningar ofta citat som redan publicerats av andra medier. En sådan typ av återpublicering kan ha ekonomiska fördelar, men leda till en självrefererande journalistisk kultur. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.
I studien undersöks i vilken utsträckning svenska dagstidningar återanvände citat som redan publicerats av andra medier i samband med rapporteringen av krisen i Svenska Akademien under våren 2018. Citaten kom från intervjuer, sms och sociala medier, främst från Svenska Akademiens ledamöter, men även från andra offentliga personer. Resultaten visar att återpublicering användes i stor omfattning.
− I de artiklar jag analyserat är nästan en sjättedel av innehållet citat från en redan tidigare publicerad text. En del artiklar utgörs helt och hållet av beskrivningar av vad som sagts i intervjuer från andra medier, men det vanligaste är att tidningarna blandar nya uttalanden med citat från tidigare publicerade intervjuer, säger artikelförfattaren Sanna Skärlund, lektor i svenska vid Högskolan i Halmstad.
Undersökningen bygger på en analys av 120 artiklar publicerade under våren 2018 i Sveriges fyra största dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Samtliga artiklar behandlar den kris i Svenska Akademien som inleddes med att den så kallade Kulturprofilen anklagades för sexuella övergrepp av flera kvinnor i samband med #metoo-rörelsen hösten 2017.
Problem med återpublicering
Återpublicering av text kan spara pengar för nyhetsmedierna i en tid av minskande resurser. Dessutom har möjligheterna att kopiera material från olika källor underlättats med hjälp av internet och digital publicering. Sett ur ett större perspektiv kan återanvändningen dock leda till problem och orsaka en ”självrefererande kultur”.
− Då blir tidningarna nästan som ett slutet system där samma information cirkuleras runt i alla medier utan att det tillkommer nya fakta. Det blir en väldig likriktning inom medierna om journalister till stor del sysslar med att hänvisa till varandra i stället för att göra egna efterforskningar och ta kontakt med nya källor som kan ge andra perspektiv på de skeenden som beskrivs, förklarar Sanna Skärlund.
En annan risk med att medierna återanvänder uttalanden som först publicerats av någon annan, är att andrahandsmaterial lätt kan misstolkas och leda till att felaktigheter sprids.
− Vi kan tänka på viskleken: det som den första personen säger förvanskas på vägen, så att budskapet efter att ha passerat flera personer snart har förändrats till någonting annat. I min studie är detta tydligast i en rättelse jag analyserat, där det framkommer att journalister på Svenska Dagbladet missförstått ett sms från Sara Stridsberg som Dagens Nyheter publicerat, säger Sanna Skärlund.
Återpubliceringen ökar
Sanna Skärlund understryker att artiklarna om krisen i Svenska Akademien antagligen är ett extremfall, men menar ändå att återanvändningen av publicerat material är något som har ökat.
− Jag tror inte att tidningsartiklar generellt innehåller en så stor andel återanvända citat. Däremot är jag ganska säker på att återanvändandet av redan publicerade texter har ökat i media, vilket även internationell forskning visar, eftersom det är mycket enklare att klipp-och-klistra ihop artiklar från material funnet på internet än det var före internets genomslag, säger Sanna Skärlund.
Vetenskaplig artikel:
The Recycling of News in Swedish Newspapers: Reused quotations and reports in articles about the crisis of the Swedish Academy in 2018. Nordicom Review,Kontakt:
Sanna Skärlund, lektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad, sanna.skarlund@hh.se
Karin Andén, kommunikatör, Nordicom vid Göteborgs universitet, karin.anden@gu.se
