För att förstå hur allvarliga sjukdomar sprids och hur de ska bekämpas krävs kunskap om hur människors kontaktstrukturer ser ut. Först då kan rätt åtgärder sättas in, som reserestriktioner eller kontaktspårning.
Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, forskar just om kartläggning av nätverksstrukturer.
Sin första forskningstjänst gjorde Fredrik Liljeros som postdokor på dåvarande Smittskyddsinstitutet, med nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell som gruppchef och före detta statsepidemiologen Johan Giesecke som avdelningschef. Då var det virusutbrottet SARS som var på tapeten, ett virusutbrott med högre dödlighet än för covid-19.
– Jag var faktiskt mer orolig inför framtiden då. Dels på grund av den höga dödligheten, men också för att Kanada tappade kontrollen över smittspridningen under en period.
Vad är nätverksforskning?
– Nätverksforskning är ett tvärvetenskapligt forskningsfält mellan flera ämnen som sociologi, ekologi, matematik och fysik. Var och en kartlägger nätverksstrukturerna utifrån olika frågeställningar som: Hur uppstår nätverk? Varför ser de ut som de gör? Vad får det för konsekvenser?
Hur är det relevant när man studerar epidemier?
– Det är stor skillnad på hur viktiga olika typer av kontakter är för olika sjukdomar. Vissa kräver nära kontakt eller kontakt över lång tid, som tuberkulos eller HIV. Andra är extremt smittsamma, som mässling, där en enda person kan smitta en hel föreläsningssal.
Covid-19 är en sjukdom som oftast kräver nära kontakt över längre tid för att smitta skall överföras. Enligt de första resultat som nu börjar komma in från Kina, verkar det som om de flesta där har smittats av sina egna familjemedlemmar. Men det är självklart viktigt att förstå att mindre smittsamma kontakter, utanför den nära kretsen, också är avgörande, eftersom de är så många fler.
Inom smittbekämpningen används ofta enkla matematiska modeller, där alla i en grupp antas ha samma smittspridningspotential, till exempel i en stad. Modellerna fungerar förvånansvärt bra för väldigt smittsamma sjukdomar, men mindre bra för till exempel influensa och covid-19.
För att förstå hur sjukdomar som covid-19 sprids och hur de ska bekämpas krävs det djupare kunskaper om hur människors kontakter och nätverk ser ut. Med den kunskapen kan myndigheter sedan fatta olika typer av beslut om vad som är effektivt för att bekämpa smittspridningen. Just nu publiceras tyvärr väldigt många studier, som bygger på alldeles för enkla antaganden om hur kontaktstrukturen ser ut.
Vilka är de viktigaste lärdomarna från tidigare epidemier?
Att det alltid uppstår ryktesspridning. Bland annat om hur sjukdomar smittar. Situationen i samband med covid-19 epidemin skiljer sig från tidigare epidemier genom att sociala medier nu används av i princip alla, gammal som ung. Det gör att rykten sprids lättare än tidigare.
Vilka andra områden har nätverksforskare kontakt med?
Allt mellan himmel och jord. Jag har varit inblandad i forskningsprojekt vars syfte är alltifrån att kartlägga bins kontaktmönster i bikupor, dejtingsajter på internet till kriminella nätverk.
Vad forskar du om för tillfället?
Hur kontaktmönster på sjukhus påverkar risken för att sjukdomar sprids inom och mellan olika sjukhus. Men för tillfället går större delen av min tid åt till att kritiskt granska alla relevanta studier som publiceras just nu om covid-19.
Detta fokuserar Fredrik Liljeros på nu
- Hur smitta sprids inom och mellan sjukhus.
- Hur mänskliga interaktionsmönster påverkar spridningen av sjukdomar.
- Utveckling av matematiska modeller för hur sjukdomar sprids, bland annat sexuellt överförbara infektioner.
- Pandemiplanering och studier av hur till exempel reserestriktioner påverkar spridningshastigeten för epidemier.
