Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter med akut stroke redan i ambulansen leder till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande. Det visar en studie från Karolinska Institutet. Triagesystemet har använts i Region Stockholm sedan 2017.
Stroke kan orsakas av en propp i hjärnans stora artärer. För varje minut som artären är stängd, dör 2 miljoner nervceller i hjärnan. Utan akut behandling blir endast 10 procent av patienterna fria från funktionsnedsättning tre månader efter stroken. Den mest effektiva behandlingen är mekanisk proppborttagning, endovaskulär trombektomi (EVT). Ju tidigare kärlet öppnas, desto fler hjärnceller överlever. En orsak till att det kan dröja innan patienterna får behandling är att de flesta körs med ambulans till närmaste akutsjukhus, utreds där och sedan tas med ny ambulans till universitetssjukhus som gör EVT.
– Historiskt har det funnits fog för detta system. Patienter som inte behöver EVT får bästa vård på närmaste akutsjukhus. Utmaningen har legat i att redan i första ambulansen bedöma vilken vård som krävs, säger Michael Mazya, försteförfattare till studien, biträdande överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Graden testas redan i ambulansen
För att minska tiden till EVT har ett nytt så kallat triagesystem testats i Region Stockholm sedan oktober 2017 och resultaten har utvärderats i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Triagen innebär i första skedet att ambulanssjuksköterskan testar svårighetsgraden hos patientens symtom utifrån A2B2-systemet, där A och B står för arm respektive ben. Om patienten inte klarar att hålla upp armen i tio sekunder och benet i fem sekunder har han eller hon i regel en svår stroke, som ofta kräver EVT. Nästa steg är ett telefonsamtal till en strokeläkare för utbyte av kompletterande information och beslut om destination.
– Telefonsamtalet möjliggör en diskussion med ambulanssjuksköterskan om den preliminära diagnosen, läkaren kan läsa på om patientens bakgrund och aktivera stroketeamet. Det gör att handläggningen på sjukhuset, inklusive beslut om akuta behandlingar, sker mycket snabbt, säger Michael Mazya.
Kommer till sjukhus 70 minuter snabbare
Utvärderingen visar att systemet med A2B2-test och telefonsamtal har gjort att 71 procent av patienterna som behöver trombektomi nu kommer direkt till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Denna siffra var tidigare 28 procent. Tiden från insjuknande till EVT är nu 2 timmar och 15 minuter, vilket är 70 minuter snabbare än i det gamla systemet, 65 minuter snabbare än riksgenomsnittet och hela 1 timme och 45 minuter snabbare än i internationella studier av EVT.
Tidsbesparingen har i sin tur medfört att 34 procent av EVT-patienterna blir helt fria från funktionsnedsättning, jämfört med 24 procent i det gamla systemet. Detta trots att man i det nya systemet har behandlat patienter som både var något äldre och hade något högre svårighetsgrad av stroke.
Bygger på samarbete mellan amublans- och sjukvård
– Resultaten är mycket glädjande. Att systemet har kunnat införas är mycket tack vare ett bra samarbete mellan ambulanssjukvården och akutsjukhusen i regionen. Nu fortsätter vi med det här arbetssättet inom Region Stockholm. Framöver kommer också meromfattande resultat om patienternas utfall att presenteras, säger Christina Sjöstrand, patientflödesansvarig överläkare för stroke vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Vetenskaplig artikel:
Implementation of a Prehospital Stroke Triage System Using Symptom Severity and Teleconsultation in the Stockholm Stroke Triage Study. Michael V. Mazya, Annika Berglund, Niaz Ahmed, Mia von Euler, Staffan Holmin, Ann-Charlotte Laska, Jan M. Mathé, Christina Sjöstrand och Einar E. Eriksson, JAMA Neurology, online 6 april 2020.
Kontakt:
Michael Mazya, forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, michael.mazya@ki.se
Christina Sjöstrand, forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, christina.sjostrand@ki.se
