Stabilt samhällsförtroende bland svenskar i 30 år

Svenskarna har länge utmärkt sig för det höga förtroendet för myndigheter. Att politiker och myndigheter också nu i coronakrisen litar på medborgarnas vilja och förmåga att ta till sig och följa politikers och myndigheters rekommendationer, snarare än att styra med tvång och förbud, är något som väckt stor uppmärksamhet i omvärlden.

Hur svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och tillit till varandra påverkas av den pågående pandemin vet vi ännu inte.
­
– Men tidigare kriser verkar inte ha påverkat förtroendet för våra samhällsinstitutioner. Tvärtom har det varit stabilt under de 13 stora nationella kriser som vi undersökt under de senaste 30 åren, säger Tim Segerberg, masterstudent i statsvetenskap, som gjort en ny studie för forskningsprojektet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.

13 kriser sedan 1986

Han har analyserat svenskarnas förtroende för institutioner sedan 1986, då det började mätas av SOM-institutet i dess årliga nationella undersökningar, och fram till 2017.

Motståndskraftigt förtroende

– Tack vare SOM-institutets undersökningar, som bygger på ett stort urval av deltagare, har vi en unik källa till information om allmänhetens förtroende och hur det har förändrats under tiden vid kriser, säger Tim Segerberg.

Generellt visar det sig att svenskar har ett motståndskraftigt förtroende för institutionerna.
­
– De flesta kriser verkar ha haft en ganska liten påverkan, trots att flera har utgjort allvarliga hot mot samhället. Men det finns undantag – de två finanskriserna. De är de enda där vi ser entydiga effekter på förtroendet.

Under finanskrisen på 1990-talet rasade bokstavligen förtroendet för bankerna inom samtliga samhällsgrupper – något som bankerna aldrig senare lyckats bygga upp igen.

– Även om tappet inte var lika stort under nästa finanskris, minskade förtroendet för bankerna också då. Å andra sidan steg förtroendet för politikerna, förmodligen tack vare att de också i medierna lyckades förmedla en samstämmig bild av hur krisen skulle hanteras.

Fler studier krävs

Under flyktingkrisen 2015 minskade allmänhetens förtroende, men då mest för de politiska institutionerna och polisen samt till viss del för radio/TV.
Andra kriser som i viss mån påverkade förtroendet var bland andra diskoteksbranden, tsunamin, svininfluensan och terrordådet 2017.

– Våra resultat tyder hittills inte på att de ska ha haft någon avgörande betydelse för allmänhetens förtroende på längre sikt, men det kräver ytterligare undersökningar.

Att medborgarna litar på sina myndigheter är centralt i kriser. Det gäller både vikten av få information om vad som sker under själva krisen, hur den ska hanteras och vilka konsekvenser som kan uppstå efteråt.

– Om inte medborgarna litar på informationen, försvåras hela krishanteringen. Och om allmänhetens förtroende gröps ur av institutionernas kriskommunikation kan det bli svårt att gå vidare efteråt.

Rapport:

Det motståndskraftiga förtroendet – kriser och institutionellt förtroende i Sverige 1986-2017. Tim Segerberg (JMG 2020)

Fotnot:

Just nu undersöker Bengt Johansson, professor vid JMG, och KRISAMS forskargrupp hur allmänhetens förtroende påverkas av coronakrisen. En enkät har gått ut till cirka 20 000 personer via Medborgarpanelen (LORE) vid SOM-institutet. Resultaten publiceras under våren.

Kontakt:

Tim Segerberg, masterstudent i statsvetenskap, tim.segerberg@gmail.com
Bengt Johansson, professor vid JMG, bengt.johansson@jmg.gu.se

Text: Cajsa Malmström

Artikeln är tidigare publicerad på Göteborgs universitets hemsida