Hur har svenskarna förändrat sitt beteende under coronakrisen? Ett nytt forskningsprojekt från Handelshögskolan i Stockholm avslöjar våra rörelse- och hamstringsmönster över de senaste – och kommande – veckorna.
Forskarna kombinerar kunddata från olika företag inom handel, telekom och media för att kunna ge oss en djupare insyn i allmänhetens beteendedynamik. Huvudfokus ligger på rörelsemönster, konsumtion och hamstringsbeteenden.
Genom ett samarbete med matvarukedjan Coop och teleoperatören Telia kan forskarna följa hur myndigheternas rekommendationer påverkar svenskarnas beteende när det gäller matvaruinköp och rörlighet.
– Aggregerad och anonymiserad kunddata från privata företag kan ge snabba insikter i olika samhällsgruppers beteenden, inte minst inom åldersgrupper som räknas som högriskgrupper och därmed som mer utsatta, säger Sara Rosengren.
Fördröjd effekt av rekommendationer
Tidiga resultat tyder på en märkbar fördröjning när det gäller att uppnå de avsedda effekterna av myndigheternas riktlinjer – som exempelvis social distansering och minskad rörlighet – men en betydligt kortare fördröjning när det gäller oavsiktliga konsekvenser som hamstring.
Data visar exempelvis att svenska konsumenter köpte mer mat än vanligt mellan den 10 och 19 mars, efter att Folkhälsomyndigheten informerat om en hög risk för allmänspridning i landet. Hamstringsbeteendet var påtagligare i Stockholm än i resten av landet och nådde sin topp 48 timmar efter myndighetens uttalande för att sedan avta.
Den 16 mars gick svenska myndigheter ut med rekommendationer om att personer över 70 år bör stanna hemma och begränsa sina kontakter. Den 17 mars uppdaterades rekommendationerna med att alla som kan jobba hemma bör göra det. Men en analys av mobil- och kunddata för Stockholm visar att det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen hade minskat sin rörlighet med hälften.
Avgörande för effektiv krishantering
Projektet tydliggör det stora allmänvärdet som data från privata företag har när det gäller att ge en inblick i människors beteenden och reaktioner på myndigheternas rekommendationer under krissituationer som COVID-19.
– Att förstå tidslinjen för både de avsedda och oavsiktliga effekterna som offentliga uttalanden har är avgörande för en effektiv krishantering, säger Erik Wetter.
Med tanke på att COVID-19 troligtvis kommer att ha stor påverkan på både samhälle och ekonomi över en längre tid framöver har forskarna för avsikt att fortsätta utveckla projektet tillsammans med partnerföretag under de kommande månaderna. De hoppas också kunna knyta fler partners till sig för att ytterligare fördjupa insikterna om svenskarnas beteende under kriser.
Projektbeskrivning:
Kontakt:
Sara Rosengren, sara.rosengren@hhs.se
Erik Wetter, erik.wetter@hhs.se
