Ester Pollack, professor i journalistik vid Stockholms universitet, kom förra året ut med boken ”Källkritik! Journalistik i lögnens tid”. Här tipsar hon om hur du kan navigera i störtfloden av information under coronapandemin.
– Kolla först vem som är avsändaren. Lita aldrig på att råd och historier som förmedlats är korrekta utan att du kunnat kontrollera vem som är upphov till dem – och bedöm källans pålitlighet.
– Vi är i en situation där det inte finns någon helt säker kunskap om sådant som spridningsrisker, dödligheten i olika grupper, hur lång tid viruset kommer att cirkulera, när ett pålitligt vaccin kommer. De som har den mest tillförlitliga kunskapen – men som ännu inte är fullständig – är de myndigheter och forskare som länge arbetat med frågor om smittskydd.
Dela inte vidare okritiskt
Vad bör man då tänka på innan man sprider någonting vidare? Ester Pollack säger att huvudregeln är att aldrig länka vidare texter från sociala medier om du inte kan kontrollera var upplysningarna ursprungligen kommer ifrån.
– Om du gör det okritiskt så kan du vara en av dem som sprider felaktig information. Sådan information, till exempel om olika kurer mot coronaviruset, kan ha direkt livsfarliga konsekvenser för människor.
Olika länder gör olika bedömningar och olika experter säger olika saker. Vem ska man lita på?
– Både i Sverige och internationellt ser vi att myndigheters epidemiologer och seriösa forskare på området kan lägga vikt vid olika saker, ha skilda uppfattningar om åtgärder och kan ge olika råd. Vetenskapen ger sällan bara ett möjligt svar på hur problem kan lösas. Men det är skillnad på experter och ”experter”. När du ser en sådan benämning användas om en mediekälla, uppger man vilken institution de representerar och vad expertisen består i?
Även statistik kan vara vilseledande
– Också statistik kan användas oreflekterat och ibland vilseledande. När det görs jämförelser: mäter man detsamma? Vad grundar sig statistiken på? Var kommer den ifrån? Det går exempelvis inte att lita på att undersökningar är representativa när de bygger på att människor själva anmält sig till en panel. Och när statistik från andra länder visas, tänk på att den inte självklart kan översättas till svenska förhållanden.
Nu under coronapandemin uppmanar Ester Pollack att vara noga med att undersöka om fakta kan kontrolleras mot andra källor – det finns många som utnämner sig själva till ”experter” utan att ha någon grund för det. Men det är också viktigt att vara medveten om att olika vederhäftiga experters värderingar av hur vi bäst kan lösa problem kan skilja sig åt.
– Det är förstås väldigt svårt i en situation som den här när många tycker väldigt mycket och när kunskapsläget är osäkert. Men det är viktigt att reflektera över eftersom de politiska och mänskliga värderingar som görs på grundval av de fakta som vid en viss tidpunkt är tillgängliga, är något annat än fakta i sig. Att värdera fakta betyder att sätta samman fakta, vikta dem och sätta in i dem i en kontext. Den viktningen och kontexten är ytterst, när det gäller hälsostrategiska mål, en politisk uppgift. Värderingarna betyder att många faktorer och målsättningar vägs mot varandra. Här kan olika värderare, som politiker, komma fram till olika resultat och policyförslag.
Tre tips för att undvika ”fake news” i coronatider
- Undvik att vidaresända tips och rekommendationer som du hittat på nätet, exempelvis via sociala medier som Facebook eller Instagram, och alltid när källan inte kan spåras.
- Utnyttja att det finns tillgänglig information och debatt i flera typer av seriösa nyhetsmedier, det v.s. sådana medier som har en ansvarig utgivare och där källorna är tydligt angivna.
- Var också kritisk mot din egen informationsinhämtning: undvik det som kallas ”cherry picking”, det vill säga att bara ta till sig det som spontant passar in i de egna föreställningarna.
Läs mer: ”Lätt att övertolka statistik”
Artikeln har tidigare publicerats på Stockholms universitets hemsida
