Omställningen till distansundervisning på gymnasierna har blivit en snabbkurs i digital undervisning för skolorna. Betygssättning och stöd de till de svagaste eleverna pekas ut som de svåraste utmaningarna. Men trots allt har anpassningen gått över förväntan.
Även om det ännu inte finns en samlad bild av hur skolorna har hanterat den påtvingade omställningen till distansundervisningen under coronakrisen, är intrycket att det fungerar bra.
– Det går över förväntan och många lärare är förvånade över vad man lyckats åstadkomma på så kort tid, även om situationen naturligtvis är mycket krävande, säger Sara Willermark som forskar om digitalisering och skolan vid högskolan Väst.
Samma bedömning gör Alastair Creelman som är specialist inom e-lärande vid Linnéuniversitetet.
– Jag tycker att vi alla ska vara stolta över att övergången har fungerat så bra som den har gjort. Det visar att vi hade grundkunskap som vi kunde använda i en extrem situation.
Övergången lättast när infrastrukturen finns
Bäst har det gått för de skolor som redan hade vana att använda digitala arbetsformer, enligt Anna Åkerfeldt, som leder ett forskningsprogram om digitala lärmiljöer och distansundervisning, vid forskningsinstitutet Ifous.
– De som har etablerade organisatoriska förutsättningar på plats från början har fått upp en miljö snabbt, de vet hur de ska distribuera skoluppgifterna, de vet hur man kan arbeta och kommunicera med sina elever. De som inte har den infrastrukturen på plats har det kämpigare.
Att tänka på vid distansundervisning
Sara Willermark, som forskar om digitalt lärande vid högskolan Väst, delar med sig av sina bästa tips.
- Tydlighet blir ännu viktigare. Var extra noga med att uttrycka ramarna för undervisningen. Vad förväntas eleverna göra, när, med vilka resurser och hur gör man om man kör fast?
- Ha en plan B (och kanske även en plan C i beredskap). Oavsett hur väl man förbereder kommer oförutsedda händelser att ställa till det. Se till att ha en plan för hur man ska hantera situationen om nätverket krånglar, eleverna inte lyckas logga in etc.
- Skapa känslan av närvaro. Det finns olika sätt att skapa känslan av närvaro vid distansundervisning. Vid synkrona videomöten kan man se till att tilltala varje student direkt med namn, minst en gång (gärna fler) under mötet.
- Avsätt tid att mötas utan agenda. När man ses i klassrummet och korridoren finns utrymme för vardagliga samtal där man avhandlar både små och stora frågor. Se till att avsätt tid för att mötas där det inte finns en rad med saker att avhandla.
- Kollegialt utbyte. Hitta sätt att sprida material och idéer med varandra.
Men när rutinerna börjat sätta sig kommer nya problem. Många lärare saknar överblicken över klassen när de kommunicerar genom videosamtal, menar Anna Åkerfeldt. Det är svårt att veta vilka elever som har slutat lyssna eller vem som har svårt att förstå.
– I den digitala miljön funkar inte de strategier lärare använder i det fysiska klassrummet. En stor fråga för många lärare är därför hur de ska etablera social närvaro på distans.
Läraren behöver vara mer aktiv
När kommunikationen till största del sker genom kontakt via skärmar kan eleverna behöva stöttas på ett annat sätt än i klassrummet. Läraren behöver vara mer aktiv och ställa frågor som: Vad jobbar du med nu? Hur går det? Vad tänker du kring den här frågan?
Att flippa klassrummet kan också vara en god idé, menar Anna Åkerfeldt. Innan klassen samlas i en videokonferens har eleverna tagit del av föreläsningen på egen hand. Tiden när alla träffas digitalt används då för att diskutera innehållet.
Flippat klassrum
Omvänt eller flippat klassrum, efter engelskans ” flipped classroom ”, är en pedagogisk modell där läraren använder webbaserade genomgångar som hemläxa i förväg. På så vis skapas utrymme i klassrummet för diskussion, fördjupning, och individuell hjälp i stället för vanliga föreläsningar.
Källa: SO-rummet, Wikipedia
Även Sara Willermark pekar på att sociala dimensioner i undervisningen går förlorade när kontakten med eleverna sker via skärm.
– Digital undervisning kan upplevas som isolerande. Det ställer höga krav på tydlighet och direkt kommunikation. Om man har inspelade föreläsningar behöver de därför varvas med inbokade videosamtal. Det blir också extra viktigt att bocka av alla deltagare och att visa att man sett varje elev, att säga hej och tilltala alla med namn.
Många fördelar
Men många har också upptäckt fördelar med digitalt driven undervisning. Som att var och en kan studera i sin takt. Filmade föreläsningar kan till exempel ses om och om igen. Digitala miljöer ger också möjlighet till nya sätt att samarbeta. Många elever tar till exempel hjälp av varandra i gemensamma chattforum.
Dessutom får blyga elever en ny chans när de kan svara i lugn och ro utan att behöva räcka upp handen i ett klassrum, påpekar Alastair Creelman.
De som har mest att förlora på distansundervisningen är de redan svaga eleverna. De som är beroende av fasta rutiner och förutsägbarhet får svårt när de på egen hand ska driva sina studier. Och de som är trångbodda eller lever i en socialt utsatt situation och nu är hänvisade till att stanna i sitt hem.
– Skolan kan vara en oas där man får möjlighet att studera. När den stänger blir de elever som är utsatta ännu mer utsatta. Då spelar det ingen roll hur bra distansundervisning man har. Det finns ingen fristad för dem, säger Alastair Creelman.
Svårt med betygsättning
En av följderna av distansundervisningen är att de nationella proven ställts in. Skolverket menar att den nuvarande situationen gör att proven inte kan vara det stöd för betygssättningen som är syftet. Och hur betygsättning nu ska gå till är en av de största frågorna för lärare som undervisar på distans. Att låta eleverna göra prov hemma öppnar för fusk. Samtidigt måste de få möjlighet att visa sina kunskaper.
Anna Åkerfeldt håller med om att det är ett stort problem. Men en lösning kan vara att använda den spårbarhet som digitala verktyg för med sig.
– De digitala lärmiljöerna öppnar upp för att följa vad eleverna jobbar med, hur de jobbar och vilka val de gör. Det gör att hela lärprocessen kan bli synligare. På det sättet kan läraren få ökad inblick i hur eleven kommit fram till ett svar som kan vara mycket intressantare än att räkna antal rätt på ett prov speciellt när det gäller förmågor som inte lika enkelt tillåter sig mätas endast genom prov – till exempel problemlösning.
Digitala verktyg mer etablerade
Med största sannolikhet kommer gymnasierna att öppna igen efter sommarlovet. Men även om allt då ska bli som vanligt igen, har perioden av distansundervisning på allvar etablerat digitala verktyg i undervisningen, menar Sara Willermark.
– Skolorna har tvingats att använda digitala lösningar och det har skyndat på införandet av alternativa undervisningsmetoder och gjort att lärarna utvecklat sin digitala kompetens. Jag tror att arbetssätten i skolan nu blir mer varierade och att lärarna kan göra ännu mer välgrundade val gällande när digital teknik ska användas och när det inte tillför något till undervisningen, säger hon.
Alastair Creelman hoppas på att det digitala och det traditionella integreras och att det klassrumsundervisningen inte längre automatiskt har företräde.
– När det gäller till exempeldiskussioner i klassrummet kanske läraren frågar sig om diskussionen ska ske i klassrummet eller på nätet. Kanske är nätet bäst, för där får alla komma till tals.
Kunskapsdelning mellan lärare
Anna Åkerfeldts förhoppning är att skolornas nya erfarenhet av att kommunicera genom videosamtal kan leda till att både internationella och nationella utbyten med andra skolor blir vanligare.
– Men jag hoppas också att samarbetet lärare emellan ska fortsätta. Vi har varit – och är – i en akut kris som vi gemensamt har gått samman för att lösa. I olika forum har alla berörda delat med sig av erfarenhet och kunskap, det är en kraftsamling som jag hoppas fortsätter att leva, säger hon.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
