En ny studie i demografi visar att bland föräldrapar där pappan inte tar ut någon föräldraledighet alls, det vill säga inte ens sina reserverade dagar som annars brinner inne, är risken för separation eller skilsmässa högre. Men de mest jämställda paren, par där pappan tar ut mer än sin reserverade del, är däremot inte heller de mest stabila paren.
I studien har forskarna undersökt om det finns ett samband mellan hur föräldrar delar på föräldraledigheten och deras separationsrisk. Detta undersöks i tre nordiska länder, Island, Norge och Sverige, från 1993 fram till 2011.
Resultaten visar på en något högre separationsrisk i de heterosexuella par där pappan inte är föräldraledig alls, för alla tre länderna. Men i Sverige är den ökade skilsmässorisken för pappor som inte tar ut ledighet minst, det vill säga skillnaden mellan par där pappan är eller inte är föräldraledig är minst här.
– I Sverige är det mer givet att även pappor tar ut föräldraledighet och de allra flesta följer den normen. I endast en femtedel av de heterosexuella paren tar papporna inte ut någon föräldraledighet alls under barnets första två levnadsår, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning, SUDA, Sociologiska institutionen.
Externa orsaker till att pappan inte är föräldraledig
Hennes tolkning är att det oftare är orsaker utanför relationen som är förklaringen till att dessa pappor inte är föräldralediga – och att det i sin tur gör att skilsmässorisken inte ökar lika mycket som i Norge och Finland.
– Det kan vara saker som att pappan driver eget företag, precis fått ett nytt jobb eller liknande som gör det svårt att ta ledigt. Eller så är dessa pappor hemma ändå, till exempel för studier eller arbetslöshet. Här kan man notera en könsskillnad eftersom samma grupp mammor sällan avstår från föräldraledighet, så det finns ett klart könsmönster i att pappor fortfarande i vissa fall ”väljer” att vara lediga eller inte, säger Ann-Zofie Duvander.
I Island och Norge skiljer sig de pappor som inte tar föräldraledighet mer från de som tar ledighet. Därför är separationsrisken också högre än i Sverige.
Kan spegla tidigare relationsproblem
– Att pappan inte är föräldraledig kan indikera att det redan finns problem i relationen sedan tidigare. Att sedan investera mindre tid och engagemang i barnen genom att avstå föräldraledighet kan leda till att det är lättare att upplösa relationen. Vår tolkning är alltså att det främst är bakomliggande orsaker snarare än att pappan inte är föräldraledig som kan förklara den högre separationsrisken. Det gäller även för den högre separationsrisken i Sverige, säger Ann-Zofie Duvander.
Men de par där pappan tar ut mer ledighet än de reserverade dagarna är inte de mest stabila, varken i Sverige, Norge eller Island. Där är risken för separation något högre än bland de par där papporna tar ut endast sin reserverade del. Samtidigt finns det enligt tidigare forskning en idé om att ju mer jämställd en relation är, desto bättre blir relationen, berättar Ann-Zofie Duvander.
Kan vara påfrestande att vara jämställd
– Så kan det var i vissa fall. Men det kan också vara så att det är påfrestande att vara mer jämställd än vad andra par är i samhället. Det är troligast att det lättaste är att följa normen, för dessa par är det också lättare att fortsätta vara ihop. De par där pappan tar ut mer ledighet går på ett sätt mot strömmen vilket inte alltid är lätt, säger Ann-Zofie Duvander.
Ett exempel på det är att det på arbetsplatser oftast accepteras att pappor är föräldralediga, men kanske inte hur länge som helst. Mammor som tar ”för kort” ledighet kan också få kommentarer om det.
– Det kan också kräva mycket beslut och diskussion inom paret om man exempelvis helt ska dela på ansvar för barnens omvårdnad. Det kan vara lättare om en har en mer avgörande stämma. Att vara jämställd kan helt enkelt vara krävande även om vi forskare bakom studien naturligtvis inte argumenterar emot jämställdhet, säger Ann-Zofie Duvander.
Så gjordes studien
Studien bygger på registerdata mellan åren 1993–2011, på samboende eller gifta heterosexuella par i Island, Norge och Sverige. Urvalet inkluderar samtliga av dessa par som fick sitt första barn tillsammans under perioden 1995 -2009 för Sverige, 1994-2009 för Norge och 2001-2009 för Island, det vill säga den period då det fanns reserverad tid för pappor i föräldraledigheten.
Längden på den reserverade pappaledigheten har förändrats över denna tidsperiod i både Norge och Sverige, men i Island har den varit oförändrad (3 månader) hela tiden.
Vetenskaplig artikel:
Fathers’ Use of Parental Leave and Union Dissolution , Lappegård, Trude, Ann-Zofie Duvander, Gerda Neyer, Ida Viklund, Synøve Andersen, Ólöf Garðarsdóttir. European Journal of Population
Artikeln är tidigare publicerad på Stockholms universitets hemsida
