Hotet mot asken – toppen på ett isberg
Om svampsjukdomen askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd skulle en rad arter av insekter, lavar, svampar och mossor drabbas hårt,. Av de 483 arter som på olika sätt lever på askar bedöms 115 vara så beroende av askar att de löper risk att dö ut om askarna försvinner. Därför är det mycket viktigt att ta hand om de askindivider som har viss resistens mot sjukdomen, menar forskare från SLU.
Det hot som askskottsjukan utgör för asken i Sverige och Europa är akut. Därmed riskerar ett viktigt träd i landskapet och kulturhistorien att försvinna, det träd som i den fornnordiska mytologin kallas för ”livets träd”.
Detta hot är ändå bara toppen på ett isberg. Många arter är beroende av asken för sin överlevnad och i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation varnar en grupp forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet för en hotande ”utrotnings-kaskad”.
– Om inte mer görs för att rädda trädet kommer vi att få se mycket långtgående konsekvenser, konstaterar Michelle Cleary, vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.
Arter får svårt att överleva utan askar
I en kartläggning, som bygger på data från Artdatabanken vid SLU, visar forskarna att hela 483 arter är kopplade till askträden, däribland 211 olika skalbaggar och 30 fjärilar, liksom 87 lavar, 71 mossor och 65 svampar. Av alla dessa är 11 procent helt beroende av asken för sin överlevnad och ytterligare 23 procent föredrar asken framför andra trädslag. Forskarna talar om en domino-effekt. Faller asken faller också många andra delar i ekosystemet.
Ett försök att uppskatta hur många arter som hotas av utrotning om asken försvinner har också gjorts, baserat på hur viktig asken är för artens fortlevnad samt artens nuvarande bevarandestatus. Det forskarna kom fram till var att 115 arter löper stor risk att dö ut i Sverige.
– Vi har gjort ett första försök att identifiera följderna när en hel trädpopulation slås ut. Det här är något som måste uppmärksammas i högre grad. Vi behöver se helheten, säger Michelle Cleary.
Almsjukan förstärker hotet
En besvärande omständighet är att det trädslag som kan hysa flest av de arter som inte är helt beroende av ask är almen. Även almen har ju drabbats av en allvarlig sjukdom, almsjukan, vilket har lett till att nästan alla gamla almar i Europa har försvunnit. Följden är att många arter kopplade till almträden nu är rödlistade.
Forskarna ställde sig sedan frågan hur de 430 arter som inte kräver tillgång till ask för att överleva skulle klara sig i ett landskap där det varken växer ask eller alm. Med hjälp av en matematisk optimeringsmodell kom de fram till att det skulle behövas upp till nio andra trädslag för att bevara dessa arter.
Viktigt att ta vara på resistenta askar
Askskottssjukan är en svampsjukdom som förmodligen kom till Europa med importerade växter från Asien. Träden angrips i första hand under sommaren när sporerna sprids med vinden och får fäste på bladen. Då svampen är etablerad hindras trädets upptag av vatten och näring.
En liten del av askarna, 1–5 procent, är resistenta mot askskottsjukan. Forskarna arbetar med att identifiera motståndskraftiga träd och uppföröka till plantor.
– Tyvärr går det långsamt på grund av bristande resurser. Möjligen beror det låga intresset på att asken har ett relativt litet kommersiellt värde, då den bara utgör 0,1 procent av virkesförrådet i Sverige. Likväl är det ett betydelsefullt träd, både kulturellt och för dess egenskaper. Asken är i högsta grad ekologiskt viktig eftersom många andra arter är beroende av trädet. Om asken försvinner förlorar vi också mycket av den biodiversitet som är kopplad till trädet, säger Michelle Cleary.
Hjälp till att rädda asken!
För att vinna kampen mot askskottsjukan behöver forskarna allmänhetens hjälp att hitta de askar som har en genetisk motståndskraft. De har redan några exemplar, men det behövs fler för att bygga upp en helt ny population. Därför vill forskarna att vi håller ögonen öppna och rapporterar de friska askar som vi ser under våra utflykter i skogen.
Det avgörande för om en ask ska rapporteras in eller inte, är att den är frisk och står i ett litet eller större bestånd med sjuka askar. De friska askar som står ensamma i till exempel en trädgård har kanske inte blivit utsatta för smittan, och då vet vi inte om den har de motståndskraftiga generna. Står den däremot bland andra, uppenbart smittade, askar så kan man utgå ifrån att den har motståndskraften som forskarna söker.
Hittar du en frisk ask med sjuka “grannar” – rapportera den till forskarna på den här adressen: michelle.cleary@slu.se så kan du vara med och rädda en av jordens alla hotade arter!
Så skapas en frisk askpopulation
Utifrån den lilla andel av askarna – mindre än fem procent – som är motståndskraftig mot askskottsjukan, försöker forskare skapa en frisk askpopulation som kan användas för att etablera fröplantager i framtiden. Nu har det visats att urvalsarbetet kan snabbas på med hjälp av modern teknik som kan påvisa kemiska markörer för motståndskraft hos enskilda träd.
Källa: Tempot ökar i bekämpningen av askskottsjukan (SLU)
Kontakt:
Michelle Cleary, universitetslektor, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, michelle.cleary@slu.se
Vetenskaplig artikel:
Ash dieback risks an extinction cascade. Biological Conservation 244 (2020).Tove Hultberg, Jonas Sandström, Adam Felton, Karin Öhman, Jonas Rönnberg, Johanna Witzell & Michelle Cleary.
