Det går inte att bygga upp ett kunskapscentrum under en kris. Då måste det redan finnas på plats. Barnafrid vid Linköpings universitet spelar en viktig roll i att samla och förmedla kunskap om barns utsatthet under coronakrisen.
Centrumchefen Laura Korhonen understryker att det ännu inte finns någon statistik som visar vad den nya situationen har inneburit för barnen. Men hon konstaterar att barn kan komma att klassas som en egen riskgrupp i coronakrisen. Det finns risker både kortsiktigt och långsiktigt.
– På kort sikt såg vi först risker kopplade till om grundskolorna stänger. Då försvinner den utomstående yrkesverksamma personen som kan reagera om barnet uppvisar tecken på utsatthet. Eftersom Sverige har valt en annan väg så är det problemet just nu kanske något mindre än vad vi befarade.
Samlar kunskap om våld och övergrepp
Barnafrid är sedan 2015 ett nationellt centrum för att samla kunskap om våld och övergrepp mot barn. Barnafrid bedriver både forskning, utbildning och samverkan med hela samhället. Centrumet har flera pågående uppdrag, som att höja och stödja kompetensen inom barnpsykiatrisk traumavård, kompetenshöjning hos barnahusen inom hedersrelaterat våld samt att bidra med kompetens till hälso- och sjukvården.
Barnafrid står i direkt kontakt med landets barnahus och barn- och ungdomspsykiatriska kliniker. Men också med Regeringskansliet och andra myndigheter som rättsväsendet, socialtjänsten, skolor och universitet. Centrumet arbetar även tillsammans med olika organisationer, som Rädda barnen och med Världshälsoorganisationen (WHO) samt med det internationella partnerskapet End violence against children, där man delar erfarenheter kring våld mot barn mellan olika länder. De senaste månaderna har verksamheten färgats av coronakrisen.
– Helt plötsligt måste kunskapsförmedlingen bara fungera. Det är inget man kan börja bygga upp när krisen kommer. Vi har redan sett exempel på falska nyheter i samband med covid-19. Barnafrids koppling till forskning och till LiU är viktig. Vid ett universitet finns system och rutiner för att hantera kunskap och fakta, säger Laura Korhonen, centrumchef och professor i barn- och ungdomspsykiatri.
Online-möten i coronakrisen
Barnafrid har ställt om till online-möten. Kurser till yrkesverksamma som tidigare har utvecklats för att ges online sätt nu i praktiken. Samtidigt har Barnafrids personal bistått flera departement med olika råd kring hur verksamheter som är kopplade till barn ska kunna fungera i kris.
Det är ännu inte belagt med statistik, men många har befarat att våld i nära relationer ska öka under coronakrisen. Det kan bli ansträngt hemma om alla sitter i karantän och inte får gå ut.
– Trångboddhet och redan existerande problem i familjen blir riskfaktorer vid en karantän.
Ytterligare ett problem kan bli den ekonomiska krisen, om de vuxna riskerar att förlora jobbet.
– Om föräldrarna blir stressade så kan det givetvis även påverka barnen. Vi ser också att nedskärningar inom offentlig verksamhet, som skolan och psykiatrin, är en riskfaktor.
Följ rutinerna även i kris
I kriser tenderar frivilligarbetare att bli mer betydelsefulla. Därför har Barnafrid understrukit vikten av att alla organisationer fortsätter att kontrollera de personer som kommer in tillfälligt i barnverksamhet.
– Man ska följa de rutiner som finns i normalläget, bland annat att begära utdrag ur belastningsregistret på alla som man tar in.
Sverige har sedan årsskiftet gjort barnkonventionen till svensk lag.
– Nu är det tillfälle att tillämpa barnkonventionen. Det ser vi också att man gör när man till exempel håller presskonferenser som är särskilt riktade mot barn.
Länder med hög fattigdom
Internationellt noterar Laura Korhonen att det finns stora risker för barnen om covid-19 sprids i flyktinglägren eller länder med hög andel fattigdom och bristande sjukvård. Det finns också grupper som riskerar att falla mellan stolarna: Barn på flykt, EU-migranter och ensamkommande ungdomar.
– Vi vet sedan tidigare kriser att risken för trafficking och människohandel med barn ökar. Barn som redan är i en utsatt situation riskerar att få det värre. Om covid-19 sprids i flyktinglägren eller i fattiga, trångbodda delar av världen så riskerar många barn att bli föräldralösa. Vem tar hand om dessa barn? Risken är att de hamnar i fel händer. Eller att de placeras på institutioner som inte har tillräcklig kompetens eller resurser för at ta hand om barn, säger Laura Korhonen.
Text: Ulrik Svedin
