En mänsklig tunga med ett stort antal fungiforma papiller – de röda prickar som syns på tungan
En tunga med många papiller som främst sitter på tungspetsen och längs sidorna. Smaklökarna syns inte, men blodet i de omgivande kärlen ger papillerna en röd färg. För att göra papillerna mer synliga har grädde applicerats på tungan. Bild: David Stephansson, SLU.

Vissa personer har drabbats av långvarigt smakbortfall efter covid-19. Forskare kan nu visa att orsaken är störningar i smakceller som normalt ger upplevelser av sött, beskt och umami.

Sedan antiken har smaken av mat beskrivits med fyra grundsmaker: salt, surt, sött och beskt. Modern forskning har lagt till en femte smak, umami, som kan beskrivas som smaken av japansk misosoppa.

Coronaviruset som orsakar covid-19 kan i vissa fall slå ut en eller flera av de fem smakkvaliteterna. Hos de flesta patienter som drabbats av covid är förlusten akut och kortvarig, ofta begränsad till en eller några smaker. Men det är inte ovanligt med kvarstående smakstörningar långt efter att infektionen klingat av. Orsakerna till smakbortfallet vid postcovid har hittills varit okända.

Tydliga individuella skillnader

I en studie har forskare från Sverige och USA undersökt hur virusinfektionen påverkar smaklökarnas förmåga att överföra signaler till smaknerverna och hur delar av smakbortfallet kan förklaras. De fann en blockering i smakcellerna för sött, beskt och umami.

– Vi rekryterade 28 personer som hade testats positivt för SARS-CoV-2 utan att behöva vård på sjukhus och som hade upplevt smakstörningar i mer än 12 månader. Alla kunde alltså klassificeras som drabbade av postcovid, säger forskaren Göran Laurell vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

För att kartlägga smakstörningarna använde forskarna ett smaktest som mäter individens förmåga att uppfatta de fem grundsmakerna. Testerna visade att samtliga deltagare utom en hade någon form av smakpåverkan.

Vilka smaker som hade påverkats varierade mellan individer, men den minst drabbade smaken var surt.

Främst sött, beskt eller umami

Nästa steg var att undersöka tungornas smakorgan mer i detalj. Tjugo frivilliga personer lät forskarna ta vävnadsprover från papiller – de små prickarna på tungan som innehåller smaklökarna.

– När papillerna mikroskoperades syntes få skador på den övergripande strukturen eller på smaklökarnas nervförbindelser. Både papillerna och nerverna såg i stort ut att vara normala, säger Tom Finger från University of Colorado.

Hos 14 deltagare fungerade smaksinnet fortfarande inte normalt, vilket forskarna kunde påvisa med molekylärgenetiska analyser av olika smakceller. Avvikelserna kopplades till smakerna sött, beskt och umami – samma smaker som testet visade var påverkade hos personerna med postcovid.

Nervimpulser till hjärnans smakcentrum

Studien är den första som kopplar människors egna smakupplevelser till objektiva testresultat och den biologiska orsaken.

– Vi kunde koppla nedsatt förmåga att smaka sött, beskt och umami till låga halter av ett mRNA som kodar för ett protein som heter PLCβ2 i specifika smakceller, säger forskaren Göran Andersson vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– PLCβ2 behövs för att nervimpulser från smakceller som reagerar på sött, beskt och umami ska vidarebefordras till hjärnans smakcentrum. Impulserna skapas genom kortvariga inflöden av natrium in i nerverna och kalium ut ur nervtrådarna, fortsätter han.

Sammanfattningsvis kan en långvarig nedsatt förmåga att uppfatta smakerna sött, beskt och umami efter covid-19 bero på förändringar i specifika celler i smaklökarna. Dessa celler skickar normalt nervsignaler till hjärnan som ger upphov till upplevelsen av de aktuella smakerna.

Vetenskaplig artikel:

Taste dysfunction in long COVID, Chemical Senses.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera