Tidig harpestprognos tack vare pärlugglors preferens för infekterad sork
Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. Ett smart sätt att jobba förebyggande är tidiga prognoser som bygger på smittade djur – som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen.
Forskarna bakom studien har upptäckt att pärlugglan gärna inriktar sig på just smittade djur. Harpest är en anmälningspliktig bakteriesjukdom som sprids av djur och som kan åstadkomma allvarlig sjukdom hos människor. Sorkar utgör en av spridningsvägarna till människor och sorkarna själva insjuknar och kan till och med dö av sjukdomen. Djur som bär på infektionen är därför lätta byten för rovdjur.
Genom att jämföra smittförekomsten bland skogssorkar i deras naturliga miljö med den hos sådana som pärlugglan lagrade i uggleholkar kunde forskarna konstatera att infektionsgraden var betydligt högre i holkarna.
– Bland 37 fällfångade skogssorkar hittade vi 5 smittade djur, medan alla 6 som vi hittade i uggleholkar var smittade, säger Frauke Ecke, Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
– Det är en liten studie, men resultaten är så lovande att vi tycker att möjligheten att –utnyttja uggleholkar i prognossyfte bör utforskas ordentligt.
Bättre övervaka det som ugglorna lagrar
– Att övervaka smittförekomsten med hjälp av fällfångade skogssorkar är inte effektivt för harpest, inte minst för att man då missar många infekterade djur som tas av rovdjur. Att övervaka det som ugglorna lagrar i sina holkar bör vara betydligt bättre, säger Birger Hörnfeldt professor emeritus vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU.
Att infektionsgraden var hög bland sorkarna i holkarna upptäcktes under en maj månad medan utbrott av harpest hos människor brukar ske under sommaren och hösten. Tidsfördröjningen mellan insjuknande hos sorkar respektive människor ger Folkhälsomyndigheten och andra organisationer möjlighet att upplysa riskgrupper som jägare och lantbrukare om den förhöjda risken för smitta. Dessutom får sjukvården tid att förbereda sig, med avseende på tillgång på vårdplatser, inför ett utbrott bland människor.
Forskarna föreslår att konceptet med ett förvarningssystem baserat på uggleholkar även testas för andra djurspridda sjukdomar.
Zoonoser – ett hot mot folkhälsan
Sjukdomar som sprids mellan djur och människa, så kallade zoonoser, utgör ett allt större hot mot den globala folkhälsan. Coronaviruset (SARS-CoV-2), som har orsakat det nuvarande utbrottet av covid-19, är ett sådant exempel.
Vetenskaplig artikel:
Selective Predation by Owls on Infected Bank Voles (Myodes glareolus) as a Possible Sentinel of Tularemia Outbreaks . Vector-Borne and Zoonotic Diseases, 2020 .
Kontakt:
Frauke Ecke, universitetslektor, Institutionen för vilt, fisk och miljö
SLU, frauke.ecke@slu.se
Birger Hörnfeldt, professor emeritus
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
birger.hornfeldt@slu.se
Mats Forsman, Totalförsvarets forskningsinstitut
mats.forsman@foi.se
