High five! Det går att skapa närhet online

Att röra vid en älskad familjemedlem, eller att ta ögonkontakt, är omöjligt via nätet. Trots detta är det möjligt att känna sig nära. Forskarna Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden vid Linköpings universitet har undersökt de sociala och känslomässiga utmaningar som geografisk distans kan skapa hos familjemedlemmar som är utspridda i olika länder och hur längtan uttrycks via videosamtal. Deras studie har publicerats i Journal of Multilingual and Multicultural Development.

– Vår studie visar att via videosamtal kan ett samspel uppstå som gör att man upplever närhet. Detta samspel sker via kroppen och sinnena samt exempelvis kameran och tekniken. Forskningen blir extra intressant i ljuset av corona när många av oss tvingas kommunicera digitalt, säger Anna Martín Bylund, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Närhet kan återskapas online över landsgränser

Forskarna har studerat hur tre flerspråkiga barnfamiljer som flyttat till Kina kommunicerar med sina anhöriga i Europa. De har analyserat familjemedlemmarnas verbala och kroppsliga samspel i fyra videosamtal och ser hur det fysiska avståndet och det digitala gränssnittet innebär olika utmaningar, men att närhet ändå etableras på kreativa och till viss del nyskapande sätt. Forskarna har använt sig av inspelningar av de faktiska videosamtalen via mobilen eller datorn liksom separat uppställda kameror i de rum där samtalen förts. På så sätt har de kunnat fånga in samtalsdeltagarna även då de inte är synbara i videosamtalet på skärmen.

Tidigare forskning på området har diskuterat om det går att bygga närhet och samhörighet digitalt. Forskningen har också visat att förändrade kommunikationsmönster påverkar hur vi rör vår kropp såväl som hur vi rör oss över landsgränser. I den nya studien visar Linköpingsforskarna att närhet inte är en självklarhet, men till viss del faktiskt kan både återskapas och omskapas via videosamtal online. Studien visar också att närheten främst byggs med hjälp av kroppen och sinnena, även om det talade språket också spelar roll. I videosamtal får rummet stor betydelse, vad som är närvarande på skärmen samt hur kroppen koordineras i förhållandet till kameralinsen. I studien ser man att detta passar små barn utan ett väl utvecklat språk bra. Deras deltagande underlättas när kroppen och rummet kan få en större betydelse än talet.

Humor, kreativitet och minnen skapar närhet

En faktor som kan etablera känslomässig närhet är humor. Kamerans närvaro i samtalet bidrar till detta, bland annat genom att olika kroppsdelar kan zoomas in och andra uteslutas vilket ger upphov till skämt och skratt. Men närhet byggs också genom deltagarnas förmåga att vara kreativa och förhålla sig till de situationer som uppstår mellan dem själva, deras samtalspartner och tekniken. Ett exempel på detta är den high five som en treåring i Kina och hennes morföräldrar på andra sidan jorden gör mot varandra. Men istället för att handflata möter handflata ersätts upplevelsen av hud mot synintryck, tal, och muskelminnets upplevelse av en high five. På så sätt skapas ändå en high five och samhörighet personerna emellan.

I samtalen mellan barnen och deras släktingar förs också minnen in, som de gemensamt kan relatera till. I ett samtal nämner mormor en väska som hon gett till sitt barnbarn, något som påverkar barnet så pass att hon springer ut ur samtalet för att hämta den. Efter samtalet håller barnet kvar mormor både i minnet och i kroppen genom att hålla väskan.

– Vår studie bidrar med insikter om hur teknologiska lösningar används för vardaglig kommunikation för att överbrygga avstånd i familjer med rötter i flera länder. Familjernas kommunikation påverkas av tekniken, vilket skapar specifika förutsättningar för hur närhet kan uppstå, säger Linnéa Stenliden, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

Forskarna tar med sig resultatet från studien in i arbetet med sitt nya projekt. I det undersöker de nya utmaningar, exempelvis obekväm tystnad, som gymnasielärare ställs inför, i och med distansundervisning i coronatider.

Vetenskaplig artikel:

Closer to far away: transcending the spatial in transnational families’ online video calling. (Anna Martín-Bylund & Linnéa Stenliden, (2020).) Journal of Multilingual and Multicultural Development

Kontakt:

Anna Martìn Bylund, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, anna.martin.bylund@liu.se
Linnéa Stenliden, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, linnea.stenliden@liu.se