Trädkronorna skyddar livet i skogen mot global uppvärmning

Trädkronornas kylande bladverk skyddar livet i skogen från extrema temperaturer, och har en tydlig inverkan på dessa arters anpassning till den globala uppvärmningen. Om skuggan försvinner tar arterna som bor där skada, visar en en internationell studie som letts av Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL). Jörg Brunet från SLU har bidragit med data från skånska lövskogar.

I vetenskapliga studier anses ”klimatuppvärmning” vara den uppvärmning som uppmäts av tusentals standardiserade väderstationer jorden runt, och de är vanligtvis belägna på öppna ytor och mäter temperaturen 1,5 till 2 meter ovanför markytan. Ändå lever merparten av alla landbaserade arter i skogar, med många som lever i underbestånd och i jord. Till följd av detta har klimatdata som samlas in från öppna ytor endast begränsat värde för skogens arter.

Det internationella forskarlaget som nu kommer med de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, visar också hur uppvärmningen i skogen skiljer sig från den på öppna ytor. För att få fram dessa uppgifter har Florian Zellweger från WSL och hans kollegor mätt temperaturen i skogens inre på 100 platser i Europa och kombinerade dessa mätningar i en datormodell med upp till 80 års data om krontakens täthet. Denna senare serie omfattade data från nästan 3 000 platser – inklusive vegetations- och temperaturdata från lövskogar i Skåne, tillhandahållna av Jörg Brunet vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Fördröjd klimatanpassning

I studien framhållet forskarna att de mätningar av klimatuppvärmning som har gjorts på öppna ytor inte ger en tillräckligt bra bild av de temperaturförändringar som uppstår under trädkronorna. Om krontaket är tätare buffrar det klimatuppvärmningen för de organismer som bor under det. Om det blir glesare ökar temperaturen under det snabbt.

– Denna kunskap är viktig för förståelsen av klimatförändringarnas inverkan på skogens biologiska mångfald, förklarar Jörg Brunet.

Alla organismer har en optimal temperatur vid vilken de trivs bäst. När klimatet blir varmare breder värmeälskande arter ut sig, medan arter som är anpassade till svalare temperaturer eventuellt kan sprida sig till högre belägna områden. Den optimala temperaturen för skogsorganismer är emellertid betydligt lägre än de faktiska uppmätta temperaturerna; dessa organismer släpar därför efter när det gäller klimatanpassning.

– Med tanke på den globala klimatförändringen kan man säga att många arter lever under temperaturförhållanden som blir allt mindre optimala, konstaterar huvudförfattaren Florian Zellweger på WSL.

Värmegynnade arter tar över

Om det skyddande krontaket försvinner – vare sig det sker naturligt eller genom mänskligt ingripande – utsätts alltså växterna som bor därunder för ytterligare en drastisk uppvärmning som de är dåligt förberedda för. Deras tidigare svala, skuggiga och vanligen fuktiga livsmiljö utsätts plötsligt för intensiv värme mycket oftare och under längre perioder, och jorden torkar också ut.

Många arter kan inte anpassa sig tillräckligt snabbt, ersätts av värmegynnade arter och kan dö ut lokalt. Med tanke på den förväntade ökningen av antalet sommarvärmeböljor i Europa kommer detta sannolikt att förändra skogens biologiska mångfald och innebära problem för enskilda arter, enligt Zellweger. Skogsförvaltare bör därför ta hänsyn till hur olika skogsskötselåtgärder kan påverka klimatförhållandena i skogens inre och därmed den biologiska mångfalden.

Vetenskaplig artikel:

Forest microclimate dynamics drive plant responses to warming Science.  Florian Zellweger m.fl.

Kontakt:

Jörg Brunet, professor, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, jorg.brunet@slu.se

ForestREplot – en databas för permanenta provytor i fältskiktet av tempererade lövskogar i Europa och Nordamerika, som förvaltas av Gents universitet i Belgien.