”Zero wasters” möter stort motstånd
Varje svensk producerar 473 kilo sopor per år. Även om källsortering hålls högt i Sverige lyckas vi inte minska mängden avfall. Tröskeln för hushållen är alltför hög, visar forskning.
Mimmi Bissmont, som delat sin tid mellan sin forskartjänst på Malmö universitet och sin tjänst som utvecklingsingenjör på VA SYD, har dels djupintervjuat svenska hushåll som källsorterar men inte jobbar aktivt med att förebygga sopor, dels svenska bloggare med fokus på ”zero waste”.
”Zero waste”-bloggarna visar att det absolut finns möjligheter att minska sitt avfall.
– Samhällsnormen är tydlig och få problematiserar den privata konsumtionen. Men det gör zero wasters. De fokuserar helt på egna val och börjar ofta med olika typer av köpstopp. De utmanar på så sätt shoppingen som statusmarkör och fritidsintresse, säger Mimmi Bissmont.
Källsortering bra nog?
Även om Sverige har en effektiv återvinning är det bättre för miljön med mindre mängd avfall.
– Men många tycker att källsortering är ”good enough”. Övertygelsen att återvinning är tillräckligt måste utmanas för att vi ska kunna förebygga avfall, säger Mimmi Bissmont.
Forskningen visar att hushållsavfallet varken är avsiktligt eller helt frivilligt. Det måste vara både enklare och bli mer socialt accepterat att förebygga avfall, menar Mimmi Bissmont.
– Tidigare forskning kring avfallsminimering har handlat om attityder och motivation. Men det räcker inte utan är bara en del av lösningen, säger Mimmi Bissmont.
Även om viljan finns där till att minimera sina egna sopor, upplevs det av många som svårt att:
- Avstå shopping. Zero wasters som intervjuas i avhandlingen beskriver att det är svårt att avstå från shopping. De uppger att det finns saker de ”villhöver”.
- Hitta alternativ. Det är inte lätt att hitta varken livsmedel utan förpackning eller prylar som går att reparera. Om vardagen ska gå ihop måste det vara enkelt.
- Agera annorlunda. Lunch i medhavd låda kräver personalens godkännande och kollegorna blir nyfikna och kanske till och med ifrågasättande.
– Min studie av zero waste-bloggarna visar att dessa hushåll måste kämpa i vardagen för att minimera sitt avfall. Detta tyder på att förebyggande av hushållsavfall inte stöds av den svenska samhällsstrukturen och därför inte kommer att spridas av sig själv, säger Mimmi Bissmont.
Hur kan då avfallsminimering stödjas?
Mimmi Bissmont lyfter fram det så kallade REP-avdraget som kan underlätta för reparationer och hyra. Ett annat sätt är att använda lagstiftning. Ett framgångsrikt exempel är plastkassen, som minskat i användning sedan en ny förordning bland annat krävt att butiker informerar sina kunder om kassarnas miljöpåverkan.
5 tips till den som vill minska sitt avfall:
- Börja med att fundera över dina egna konsumtionsvanor. Hur konsumerar du och varför?
- Vilka behov har du och hur kan dessa tillgodoses? Kan de tillgodoses på annat sätt än vid inköp av grejer?
- Reflektera över alternativen till inköp. Dela, hyra, låna är några exempel som blir allt vanligare. Om inte dessa är möjliga finns kanske alternativet att köpa begagnade saker eller saker som går att laga.
- Hur använder du dina saker? Genom att vårda och reparera ger vi sakerna längre livslängd.
- Kasta inte i onödan! En femtedel av allt grovavfall i Sverige består av hela och fullt användbara saker. Kanske kan dina grejer hitta ett nytt liv hos någon annan: sälj eller skänk. Om det är avfall: sortera och återvinn. Och kom ihåg att saker du lämnar vidare bara får en förlängd livslängd om det finns en villig mottagare. Så var beredd på att även bli mottagare.
Källa: Mimmi Bissmont
Studien:
Reducing household waste: A social practice perspective on Swedish household waste prevention
Kontakt:
Mimmi Bissmont, forskare vid Malmö universitet och utvecklingsingenjör vid VA Syd, mimmi.bissmont@vasyd.se
