Alla tycker killarna är bättre – rapport från en högstadieskola

– Det är problematiskt när sådana normer får råda i ett skolsammanhang och det leder till rangordning, säger Marie Larneby.

I avhandlingen från Malmö universitet beskriver och problematiserar hon normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola. Hon vill också diskutera vilka konsekvenser normativa mönster får för eleverna.

Marie Larneby har följt en årskull genom årskurs 7, 8 och 9. Hon har varit med vid undervisningen, gjort observationer och genomfört intervjuer med både elever och personal. I fokus var tennis, innebandy, fotboll för tjejer och fotboll för killar, samt idrott och hälsa-undervisningen. Skolan är en idrottsprofilerad högstadieskola som elever ansöker till för att kombinera studier och idrottsutövning.

– Redan där början selekteringen, bara det att du söker in gör tävlan och jämförelse till en norm, säger Marie Larneby.

”Ungarna är så mycket idrott”

Rektor och annan personal är medvetna om att normer och värderingar från idrotten förs in i skolans verksamhet, med positiva såväl som negativa konsekvenser. Idrottens centrala plats förklaras av rektorn med att ”ungarna är så mycket idrott”, men Marie Larneby menar att det även beror på personalens starka koppling till idrotten och skolans utformning av profilen i nära samarbete med idrotten.

– Idrotten blir dominerande på skolan. Med elevens val har de sin valda idrott fyra dagar i veckan.

Marie Larneby menar att skolan kan liknas vid en förlängning av fritidens idrott.

– 18 av de 22 killar som hade sökt in på fotboll som specialitet, tränar och konkurrerar om en plats i samma fotbollslag på fritiden. När de dessutom har samma tränare i skolan som i föreningen, är det inte konstigt om det blir tävling och rangordning även i skolan. Detta tycker även lärarna är svårt att hantera.

Tävlar och rangordnar

Från sitt idrottsutövande är ungdomarna vana vid idrottens logik, vid tävlan och prestation. Positiva effekter är att eleverna upplever detta som roligt, de vill utvecklas i sin sport, de vill vara där och de vill tävla. Flera klarar sina studier bättre. De är med likasinnade.

– Men det slår även över till att jämföra sig med andra, trots att det i skolan, till skillnad från i föreningen, inte handlar om att tävla, ta plats och rangordna. Med rätt rå jargong emellanåt, säger Marie Larneby.

Normen är att killar är bättre än tjejer

Hennes undersökning visar också att miljön bidrar till att förstärka uppfattningen att killar är bättre än tjejer. ”Det är bara så det är”, kan det låta.

– Det slår inte igenom i alla situationer, men det finns en övergripande genusnorm på skolan som legitimerar den föreställningen. Både tjejer och killar tycker att killarna är snabbare, bättre, starkare och mer tekniska. Även när normen utmanas förändras inte föreställningen i grunden.

Enligt Marie Larneby är skolan hon studerat ett exempel på något utbrett, och hon tycker att elitförberedande skolor måste problematiseras.

– I en skolkontext är det skolans värden som ska råda, och skolan måste hantera de här normerna från idrotten. Grundskolorna får själva utforma sin profil med utgångspunkt i kursplanen och ansvarar för på vilket sätt idrotten tar – och ges – plats.

Avhandling:

Vi och de Andra: Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola

Kontakt:

Marie Larneby, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, marie.larneby@mau.se