Bildjournalister – en hotad yrkeskår
Samtidigt som bildanvändandet i svenska tidningar ökar blir antalet bildjournalister allt färre. Förändringarna på den svenska tidningsmarknaden slår hårt mot fotograferna som yrkeskår, enligt forskning vid Mittuniversitetet.
− Bildjournalisters yrkesideal är att komma nära människor och med sina bilder beskriva deras liv, och i många fall lidanden, för oss läsare. Deras arbete handlar om att åka ut till brottsplatser, terrorattacker, kärnkraftshaverier eller som nu – för att skildra coronavirusets framfart. Det görs så klart säkerhetsbedömningar, men det är ändå ingen tvekan om att det är en yrkesgrupp som utsätts för stora risker, säger Terje Lindblom.
Han är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet och har just skrivit sin doktorsavhandling: Bakom Bilderna – Bildjournalister och bildjournalistik i ett marknadsorienterat fält.
Omstruktureringen av den svenska tidningsbranschen det senaste årtiondet, till följd av förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar, har slagit hårt mot journalistkåren och framför allt bildjournalister. I avhandlingen konstateras att 165 svenska dagstidningar endast hade 70 bildjournalister anställda år 2017 med 70 tidningar helt saknade bildjournalister. Samtidigt har bildanvändandet i svenska tidningar ökat.
− Relevanta nyhetsbilder underlättar för oss medborgare att ta till sig information om vårt samhälle, men en tilltagande marknadsanpassning i dagstidningsbranschen har tyvärr lett till att många bildjournalister sagts upp, vilket betyder att även om bilder värderas högt, värderas bildjournalisternas yrkesroll lågt, säger Terje Lindblom.
Avhandling:
Bakom Bilderna – Bildjournalister och bildjournalistik i ett marknadsorienterat fält
Kontakt:
Terje Lindblom, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, terje.lindblom@miun.se
