Den svenska tilliten har inte påverkats av ökad mångkultur
Nivåerna av tillit mellan människor i landets kommuner är höga och väldigt stabila över tid. En omfattande analys av tillit i relation till mångkultur i Sverige ger väldigt lite stöd till internationella teorier om att ökad mångkultur skulle vara skadligt för tilliten. Detta visar resultaten från de årliga SOM-undersökningarna vid Göteborgs universitet.
Inom amerikansk forskning finns etablerade stöd för att social tillit riskerar att försvagas i samhällen med många olika etniciteter. I den nya forskarantologin från SOM-institutet; Regntunga skyar, analyseras nivåer av tillit i samtliga 290 svenska kommuner, med särskilt fokus på just mångkultur. Underlaget utgörs av SCB:s statistik över andelen utrikes födda i varje kommun, tillsammans med svar från över 100 000 personer från mer än tjugo års nationella SOM-undersökningar.
– Social tillit är själva kittet som håller samman ett samhälle, och att studera detta i relation till mångkultur upplevs extra viktigt i samband med de tydliga motsättningar mellan grupper som skapar sådana spänningar i dagens USA, säger Bo Rothstein, professor i statsvetenskap som tillsammans med Sören Holmberg genomfört studien.
Sverige skiljer sig från USA
De svenska nivåerna av social tillit är internationellt sett höga. 57 procent kan räknas som höglitare år 2019, att jämföras med 12 procent låglitare. Enligt NORC, en motsvarighet till SOM-institutet vid University of Chicago, instämmer endast 30 procent av amerikanerna med påståendet att man i allmänhet kan lita på andra människor.
De svenska nivåerna av social tillit är också väldigt stabila över tid. 1996 var andelen höglitare i SOM-undersökningen 58 procent och andelen låglitare 9 procent. I kontrast har andelen höglitare i USA tydligt minskat under samma period.
I Sverige finns grupper som har signifikant lägre tillit än andra. Unga, lågutbildade, arbetslösa och utrikes födda hör till denna kategori. För flera av dessa grupper har tilliten dessutom minskat sedan 1996, men utrikes födda är inte en av dem.
Invandrartäta kommuner har lika stor andel höglitare som kommuner med låg andel utrikes födda. Det finns alltså inget statistiskt samband mellan andelen utrikes födda och social tillit.
Det faktum att alla svenska kommuner tagit emot ett ökat antal invandrare, i synnerhet från och med år 2015, har inte påverkat den sociala tilliten i kommunerna över tid. I samband med flyktingkrisen skedde viss nedgång i den allmänna tilliten, men denna tros bero på den övergripande samhällsdebatten snarare än andelen utrikes födda i landet.
– Det är anmärkningsvärt, och positivt för det svenska samhället, att vi ser så pass höga och stabila tillitsnivåer. Att tilliten inte tycks påverkas nämnvärt av en växande andel utrikes födda i landet pekar på en utveckling som skiljer sig från vad vi ser i amerikansk forskning. Vi behöver dock fortsätta följa utvecklingen över tid och inte ta våra höga tillitsnivåer för givet, säger Bo Rothstein.
Undersökningen:
Minskar mångkulturella samhällen den sociala tilliten? (pdf) av Bo Rothstein och Sören Holmberg, är en förhandspublicering från den kommande forskarantologin Regntunga skyar. Den nationella SOM-undersökningen har genomförts varje höst sedan 1986. Social tillit har studerats sedan 1996. 2019 års undersökning skickades ut till ett slumpmässigt urval av 21 000 personer mellan 16-85 boende i Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 49 procent.
Kontakt:
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, bo.rothstein@pol.gu.se
Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, soren.holmberg@pol.gu.se
