Termisk sprutning är ett sätt att tillverka ytskikt. Nu ska forskare vid Högskolan Väst, undersöka om metoden kan användas för att skapa ytor som dödar virus och bakterier genom att spruta på skikt av titanoxid. Det kan få stor nytta på ytor i offentliga miljöer.
Nicolaie Markocsan, professor i produktionsteknik vid Högskolan Väst, testar nu ett helt nytt användningsområde för termisk sprutning. Nämligen för att skapa så kallade fotokatalytiska ytor – som dödar mikroorganismer.
– Vi har tidigare forskat om lösningar för att rena vatten i vattentankar med fotokatalytiska ytbeläggningar. Den typen av ”renande ytskikt” används idag även för att rena luft i hus med mera, säger Nicolaie Markocsan.
När coronaviruset SARS upptäcktes i Kina i början av 2000-talet gjorde kinesiska forskare försök att skapa fotokatalytiska ytor som dödar virus. Nicolaie Markocsan har studerat forskningsresultaten och mycket tyder på att det fungerade.
Så dödas virus på en fotokatalytiskt yta
När ett fotokatalytiskt material som titanoxid exponeras för ultraviolett ljus skapas en elektrisk spänning i materialet. Detta startar i sin tur en oxidationsprocess som dödar organiska partiklar som exempelvis virus och bakterier.
– Det är oklart vilken teknik de använde för att belägga ytorna. Min idé är att använda termisk sprutning för att belägga ytor med en blandning av titanoxiderna anatas och rutil. Båda har bakterie- och virusdödande egenskaper. Vi söker nu efter partner i Sverige som kan bidra med bioteknisk kompetens, säger Nicolaie Markocsan.
Projektet, som startar i augusti 2020, går ut på att testa om termisk sprutning med pulver och/eller suspension fungerar tekniskt för att belägga de fotokatalytiska ytorna och hur väl det skyddar mot bakterier och virus, till exempel det nya coronaviruset SARS-CoV-2.
Termisk sprutning används för ytbeläggning
Begreppet termisk sprutning omfattar ett antal olika processer för att skapa ytskikt genom uppvärmning. Ytmaterialet kommer i form av pulver eller tråd, och kan vara metaller, legeringar, keramik, plast och kompositer. Det upphettas till ett smält eller halvsmält tillstånd och sprutas sedan som mikrometerstora partiklar mot ett underlag. Beroende på process och råmaterial kan tjocka beläggningar, från ca 20 mikrometer till flera mm, appliceras med hjälp av termisk sprutning.
Källa: Wikipedia
– Fördelen med termisk sprutning är att man enkelt kan skala upp till ytbeläggning av stora ytor. Det skulle vara fullt möjligt att ytbelägga en hel vägg i till exempel en operationssal.
Det råder ingen tvekan om att den här typen av bakterie- och virusdödande beläggningar kan vara intressant för många användningsområden. Nicolaie Markocsan nämner framförallt luftrenande filter i olika miljöer.
– Om tekniken fungerar väl kommer vi att ansöka om forskningsanslag för att gå vidare med arbetet. Det här är ett mycket spännande användningsområde för termisk sprutning.
Fotnot:
Detta projekt är ett av fem coronarelaterade forskningsprojekt på Högskolan Väst som tilldelats särskilda medel för att snabbt kunna komma igång med sin forskning.
Kontakt:
Nicolaie Markocsan, professor i produktionsteknik, Högskolan Väst, nicolaie.markocsan@hv.se
