Få svenskar oroade sig för en pandemi 2019

Fler svenskar tyckte att Sverige var på väg åt fel håll, visar analyserna av SOM-undersökningen som avslutades strax innan årsskiftet 2019-2020, precis innan Coronapandemin var ett faktum, och det än så länge väldigt turbulenta 2020-talet tog vid.

SOM-undersökningen är en vetenskaplig enkätundersökning som  genomförts varje höst sedan 1986. Och skickades den här gången ut till ett slumpmässigt urval av 21 000 personer mellan 16-85 boende i Sverige.

Ökat missnöje med demokratin

Enligt SOM-undersökningen anser 61 procent av svenskarna att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll. Det är en högre andel än någonsin tidigare och en säkerställd ökning sedan 2018. Ytterligare pessimism syns i frågor om ekonomi, där en majoritet anser att såväl den svenska som den egna ekonomin försämrats under 2019.

Dessutom syns för andra året i rad ett ökande missnöje med demokratin i landet. Totalt sett är nu 71 procent nöjda och 29 procent missnöjda med den svenska demokratin, en fördelning som liknar 2015 års nivåer då det allmänna missnöjet i landet var stort. Personer som står klart åt höger i politiken, lågutbildade och landsbygdsbor är de grupper som är minst nöjda.

Högt förtroende för forskning

Ljusglimtar i undersökningen är att såväl svenskarnas allmänna tillit som vårt förtroende för regering, polis, sjukvård och forskning hållit sig på stabila och höga nivåer. Dessa nivåer testas nu under decenniets första år.

– Tittar vi på hantering av exempelvis tsunamikatastrofen eller finanskrisen kan vi tydligt se att regering och myndigheters arbete i kristid får direkt påverkan på opinionen, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och en av redaktörerna till Regntunga skyar.

Hand i hand med en ökad andel som upplever att landet är på väg åt fel håll, är även svenskarnas oro inför framtiden mer påtaglig än tidigare. År 2019 fick miljö- och klimatoron konkurrens av sociala och samhälleliga frågor med fokus på kriminalitet.

Orosmoln på svenska skyar

Oro för organiserad brottslighet toppar nu tillsammans med oro för försämringar i havsmiljön oroslistan, där 56 procent angett svarsalternativet ”mycket oroande”. Dessutom visar analyser av svenskarnas viktigaste samhällsproblem att kategorin ”Lag och ordning” stått för den enskilt kraftigaste ökningen under året.

Som SOM-institutet rapporterat tidigare i år var under senhösten 2019 endast 22 procent mycket oroade för globala epidemier. De nya analyserna visar att kvinnor var betydligt mer oroade för detta än män.

Generellt uppvisar kvinnor större oro än män på samtliga områden förutom oro för ökat antal flyktingar, men könsskillnaderna är allra tydligast gällande globala epidemier. Här är andelen mycket oroade dubbelt så stor bland kvinnor som bland män, 29 respektive 14 procent.

– Intressant är att årets oroslista pekar på att vi som befolkning blivit något tagna på sängen av Coronapandemin. De tre orosmoln som kan sägas vara mest befogade i nuläget: globala epidemier, arbetslöshet och ekonomisk kris återfinns alla bland de fyra minst oroande områdena i undersökningen säger Ulrika Andersson.

Analyserna av 2010-talets sista SOM-undersökning, presenteras i forskarantologin Regntunga skyar, som finns att ladda ner på Göteborgs universitets webb.