Hur ska framtidens fordon beskattas?
När användningen av fossila drivmedel minskar, minskar också statens intäkter från bensin- och dieselskatter. Hur ska vägtrafiken beskattas i en framtid när trafiken inte längre förorsakar utsläpp från förbränningsmotorer?
Sverige har, i likhet med många andra länder, inlett en process för att minska och på sikt eliminera användningen av fossila drivmedel som ett led i att minska risken för en fortsatt global uppvärmning. Sveriges långsiktiga klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, och att därefter uppnå negativa utsläpp.
Skatten finansierar offentlig verksamhet
Minskad användning av fossila drivmedel skapar nya förutsättningar för vägtrafiken men får även konsekvenser för statens skatteintäkter.
– År 2017 bidrog beskattning av bensin och diesel till över 60 miljarder kronor netto till statskassan. Det är intäkter som används för att bekosta offentlig verksamhet i allmänhet, säger Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut,VTI.
– Den grundläggande principen för beskattning med syfte att finansiera offentlig verksamhet är att sådana skatter bör snedvrida resursanvändningen så lite som möjligt. Den funktionen har drivmedelsbeskattningen haft fram till nu, men frågan är om det finns motiv för att vägtrafik också fortsättningsvis bör bidra med ett positivt saldo för staten.
Skatt på slitage och buller
En annan princip för beskattning handlar om skatter som tas ut för att minska mängden externa effekter. När trafikanterna anpassar sig efter de högre kostnader som skatten genererar kommer detta att leda till mindre trafik än om skatten inte hade tagits ut. Trafikens utsläpp av växthusgaser minskar därmed liksom andra miljöproblem såsom buller. Även slitage på infrastruktur, olycksrisker och trängsel blir mindre än vad som annars skulle ha varit fallet.
Även om utsläppen från fossila drivmedel minskar orsakar även framtidens fordon externa effekter. Tung trafik påskyndar vägarnas nedbrytning vilket ger anledning att ta ut en högre skatt ju tyngre lastbilarna är. Det kommer också att finnas fortsatta skäl för trängselskatter.
Elskatt drabbar alla elkonsumenter
Men att i framtiden beskatta el som man idag beskattar bensin och diesel tror inte Jan-Eric Nilsson på som en lösning.
– En högre elskatt för att kompensera intäktsbortfall från fossila bränslen skulle drabba alla elkonsumenter, inte bara trafikanterna. Dessutom kan vare sig dagens beskattning på drivmedel eller en skatt på el differentieras för att fånga upp skillnader i slitage mellan olika fordon eller för att beskatta trängsel. En skatt på el skulle därför vara ett trubbigt instrument för beskattning
Beskattning utifrån olika kriterier
En annan möjlighet är att ta ut en skatt som är kopplad till när och var tunga och lätta fordon körs och fordonens miljö-och säkerhetsegenskaper.
– Redan idag är det tekniskt möjligt att använda elektroniska plattformar för att kunna ta olika mycket betalt beroende både på när och var olika typer av fordon körs och på fordonens miljö-och säkerhetsegenskaper. En sådan beskattning skulle åtminstone delvis kompensera för minskade intäkter från drivmedelsskatter.
För hög skatt bromsar omställningen
– Det finns en risk att attraktiviteten för den nya tekniken minskar. En allt för hög skatt på körning skulle då bromsa omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Det är något vi skulle kunna se de närmaste tio till tjugo åren. Men när omställningen är slutförd och det inte längre finns möjlighet att välja mellan olika tekniker kommer vi inte längre att ha samma begränsningar.
Rapporten:
Framtidens beskattning av vägtransporter
Kontakt:
Jan-Eric Nilsson, Statens väg- och transportforskningsinstitut, jan-eric.nilsson@vti.se
