Svårare att pendla för den med lägre inkomst
Det är dyrt att åka med buss och spårvagn – och inte alltid tryggt. Många föredrar istället att skjutsa varandra med bil. Forskare har studerat hur invånare i bland annat Hammarkullen och Botkyrka upplever kollektivtrafiken.
Låg inkomst och utbildning kan göra det svårare att skaffa körkort och bil eller flytta närmare jobb och skola. Därför är en väl fungerande kollektivtrafik extra viktig i områden som präglas av lägre socioekonomisk status.
En forskargrupp vid Malmö universitet och VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har intervjuat 41 personer i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt norra delarna av Botkyrka utanför Stockholm, för att ta reda på hur de upplever kollektivtrafiken. De har också frågat hur man gör för att förflytta sig.
Deltagarna i studien var alla arbetssökanden, studerande eller anställda i låginkomstyrken.
Höga biljettpriser
Kostnaden för att resa kollektivt framträder i studien som en tröskel. Många uppger just att biljettpriserna är höga. De beskrev olika strategier för att minimera sina kostnader: planka, inte resa alls, eller skynda sig och göra ärenden så snabbt att det är möjligt att resa tillbaka på samma biljett.
Efter valet 2018 avskaffades också sommarlovsbiljetten, som var en reform från regeringen som gav unga från familjer med låga inkomster fria resor under sommaren.
– Vi är inte så vana vid att prata om fattigdom och klass i Sverige. Månadskort prissätts på samma sätt oavsett vilken inkomst du har. En högavlönad person betalar lika mycket för sitt månadskort som en undersköterska. Samtidigt har den högavlönade ofta flexibla arbetstider och större frihet att påverka sitt resande, säger Christina Lindkvist, biträdande professor vid Malmö universitet och medverkande i studien.
Inte nog med att det relativt sett kostar mer för låginkomsttagare, det är också svårare att pendla kollektivt för dem som arbetar kvällar, nätter och helger. Även fasta arbetstider kan ställa till det för en pendlare med små marginaler.
Hellre skjuts än buss
Forskningen visar också att det finns en utbredd skjutskultur i dessa områden. Att resa kollektivt uppfattas helt enkelt som mindre attraktivt än bilen. Genom att skjutsa varandra undvek många i studien att möta busschaufförer och kontrollanter.
– Tillgången till kollektivtrafiken i dessa områden är bra, men tillgängligheten är låg då många upplever att det känns otryggt och unga känner sig otrevligt bemötta på bussar och spårvagnar, säger Christina Lindkvist.
Rapport:
Hur kan kollektivtrafiken bidra till tillgänglighet och social rättvisa?
Fokus på förorter till Göteborg och Stockholm
Projektet, som drivits inom ramen för K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, har haft fokus på invånare i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt norra delarna av Botkyrka kommun utanför Stockholm. De som bor där reser mindre och äger bil i mindre utsträckning än personer som bor i andra urbana områden. Projektledare för studien har Jessica Berg vid VTI varit. Även Jakob Allanson och Malin Henriksson vid VTI har medverkat i studien.
Kontakt:
Christina Lindkvist, biträdande professor, Malmö universitet, christina.lindkvist@mau.se
