Bild: Wikimedia commons
Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hur ser malmkroppen i Kirunaområdet ut? En kartläggning av Kiruna under jord ska ge svar. 
– Vi sammanställer alla tillgängliga data i en enda modell för att få reda på hur berggrunden ser ut på djupet, säger Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

I januari 2018 kom nyheten att malmkroppen i Kiruna inte fortsätter med samma volym som förväntat. Mineraliseringen minskar i söder, men tycks fortsätta mot djupet och norrut. LKAB har de senaste åren satsat stora resurser på prospektering för att säkra tillgången på järnmalm.

I ett nytt fyraårigt projekt, som startar i höst, ska forskare från Luleå tekniska universitet tillsammans med LKAB lägga ytterligare viktiga bitar till pusslet. Hela Kirunaområdet, från Kurravaara till Kalixforsbron, ska kartläggas för att få fram viktig kunskap om hur berggrunden ser ut på djupet.

All data i gemensam 3D-modell

Genom att använda sig av så kallad Common Earth modelling går det att få fram detaljerad information om hur jordskorpan i Kiruna med omnejd är uppbyggd. Alla tillgängliga data – geofysisk och geologisk – från bland annat provborrningar, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och universitetets egen fältkartering ska sammanställas i en gemensam 3D-modell.

På detta sätt går det att få reda på berggrundens magnetiska egenskaper, var det finns förkastningar eller deformerade så kallade skjuvzoner, hur malmkroppar och mineraliseringar är formade och var de eventuellt försvinner eller fortsätter.

Forskare vid LTU ska djupdyka i Kirunas berggrund. Med Common Earth modelling, går det att sammanställa all tillgänglig data – geofysisk och geologisk – i en 3D-modell. Och förstå hur berggrunden är uppbyggd, öven på flera kilometers djup. Bild: Wikimedia commons

Forskare vid Luleå tekniska universitet har tidigare gjort en 3D-modell av hela Skelleftefältet, som har ett 80-tal kända malmkroppar, men modellen av Kirunaområdet blir än mer omfattande. Den kommer att avslöja vad som finns under jord ända ner till ett par kilometers djup.

Förutsäger malmkroppens utveckling

– Det är nytt i Europa att göra kartläggningar med den här metoden. Common Earth modelling är ett ganska nytt område, som är perfekt för geologer och geofysiker att samarbeta kring, säger Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet och ledare för det nya projektet ”Common Earth modelling of the Kiruna mining district”.

Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tror att Common Earth modelling kommer bli ett givet inslag i framtida gruvverksamhet.

– Common Earth modelling ger värdefull kunskap om hur en malmkropp fortsätter, försvinner eller kanske böjs, och gör att det i framtiden går att undvika överraskningar. Vi är väldigt tidigt ute att använda denna metod, och att göra det i så här stor skala – med en databas som omfattar hela Kirunaområdet – är unikt i Europa, säger hon.

Common Earth modelling

Common Earth modelling (CEM) syftar till att tillhandahålla en GIS-baserad bas för delning och visualisering av data, modeller och tolkningar. CEM är en tvärvetenskaplig, tolkande, iterativ process och utförs genom integration av strukturella data, geokemi, geofysik och petrofysik. I CEM bygger geologiska och geofysiska modeller på varandra och förbättras i flera omgångar. Slutresultatet är en modell som matchar all data lika bra, vilket minskar osäkerheter i modelleringen.

Kontakt:

Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tobias.bauer@ltu.se.
Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, christina.wanhainen@ltu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera