De flesta får högre inkomst än sina föräldrar
Mer än två tredjedelar av de vuxna i Sverige har högre inkomster än vad deras föräldrar hade vid samma ålder. Inkomströrligheten är också realtivt hög i Sverige, jämfört med en rad andra l änder, visar forskning från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Rapportförfattarna studerar hur stor andel av alla barn som i vuxen ålder har en högre inkomst än vad deras föräldrar hade vid samma ålder, ett mått på så kallad absolut inkomströrlighet.
När de som föddes i Sverige runt 1980 var 30 år bodde cirka 70 procent i hushåll som hade en högre inkomst än vad föräldrahushållet hade vid motsvarande ålder. Andelen som hade en högre disponibel inkomst (det vill säga inkomst efter skatter och bidrag) än föräldrarna var något högre, cirka 75–80 procent. Andelen blir också cirka 75–80 procent om inkomsterna mäts vid 40 års ålder eller när hänsyn tas till familjestorlek.
Levnadsstandarden ökar
– De flesta samhällen önskar att levnadsstandarden ökar från en generation till nästa, säger Martin Nybom som är en av rapportförfattarna. Vi ser att det i stort sett är så i Sverige. Vi ser dessutom att den absoluta inkomströrligheten har ökat något mellan de som föddes 1960 och de som föddes 1980.
– En bidragande orsak till ökningen är troligtvis att de som föddes på 1960-talet drabbades av lågkonjunkturen och arbetslösheten på 1990-talet vilket gav dem en sämre inkomstutveckling. Åttiotalisterna har inte mött samma svårigheter på arbetsmarknaden, avslutar han.
Stora skillnader mellan länder
Den absoluta inkomströrligheten varierar kraftigt mellan olika länder. Sverige har något lägre inkomströrlighet än Norge och Finland, men betydligt högre än USA och Kanada. I de nordamerikanska länderna hade endast strax över hälften av de som föddes på 80-talet högre inkomst än sina föräldrar.
– Skillnaderna beror främst på inkomstspridningen, säger Adrian Adermon som är en av rapportförfattarna. Medan inkomsterna i Skandinavien är relativt sammanpressade har länderna i Nordamerika en större inkomstspridning. Det leder till att en större del av den ekonomiska tillväxten går till en mindre andel av befolkningen, samtidigt som många med lägre inkomster har svårt att nå upp till samma ekonomiska standard som sina föräldrar.
Datamaterialet
Rapportförfattarna studerar den absoluta inkomströrligheten för de som föddes 1960–1987. De jämför utvecklingen över tid för Sverige, Danmark, Finland, Kanada, Nederländerna, Norge, Storbritannien och USA. Fokus är på familjeinkomster i vuxen ålder. Registerbaserad information över inkomster används för de flesta länder, inklusive Sverige.Your
Rapporterna:
- Working paper 2020:11 (pdf, 2140 kB): Trends in absolute income mobility in North America and Europe
- Rapport 2020:13 (pdf, 844 kB): Trender i absolut inkomströrlighet i Europa och Nordamerika.
Kontakt:
Adrian Adermon, nationalekonomi och verksam vid IFAU, UCLS (Uppsala Center for Labor Studies ) och Uppsala universitet, adrian.adermon@ifau.uu
Martin Nybom vid IFAU, forskare inom utbildnings- och arbetsmarknadsekonomi vid IFAU, martin.nybom@ifau.uu.se
