Så klarade världens medier coronakrisen

Rapporten har publicerats inom ramen för forskningsprojektet Media for Democracy 2020 som kontinuerligt jämför hur medierna i olika länder uppfyller demokratiska mål. Projektet leds av Universitetet i Salzburg, med svenska deltagare från forskningscentret Demicom vid Mittuniversitetet.

I studien redovisar de flesta länder en kraftigt ökad efterfrågan och ett ökat nyttjande av alla typer av medier under coronakrisen, såväl i traditionella kanaler som online. Studien visar att nyhetsmedierna uppfattats som trovärdiga informationskällor av användarna under krisen, samtidigt som annonsintäkterna sjönk kraftigt. Hundratals tidningar i de länder som ingick i studien rapporteras ha lagts ned eller helt övergått till online-publicering.

Tuffare ekonomiskt trots hög efterfrågan

− Det paradoxala är att när nyhetsmedierna upplever något av en renässans och uppskattas mer av sin publik i en dramatisk tid, så får de också i många fall det tuffare att producera den journalistik som efterfrågas, säger medieforskaren Lars Nord från Mittuniversitetet.

Rapporten visar vidare att många regeringar övergav tidigare principer för sin mediepolitik och valde att ge medierna direkt ekonomiskt stöd. Tyskland inrättade en ny mediestödsfond motsvarande drygt 200 miljoner euro, och Finland diskuterade en återgång till det mediestödssystem landet tidigare övergett. Merparten av mediestödet har hittills varit av kortsiktig karaktär, inte riktat mot strukturella förändringar.

Länderna som ingår i studien är europeiska Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Holland, Island, Italien, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike samt Australien, Chile, Hong Kong, Kanada och Sydkorea.

Rapporten:

Kontakt:

Torbjörn von Krogh, fil dr journalistik, Mittuniversitetet, torbjornvonkrogh@gmail.com
Lars Nord, professor i politisk kommunikation, Mittuniversitetet, lars.nord@miun.se