Ett varmare Arktis ökar konkurrensen om pollinatörer
De attraktivaste växtarterna – som fjällsippa – får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period. Då ökar konkurrensen mellan olika växtarter.
Pollinatörer är lika viktiga för växter i Arktis som längre söderut, och när det finns många blommor måste växterna tävla om insekternas gunst.
– De flesta blommande växter är beroende av insekternas tjänster. Det är därför viktigt för växter att tajma sin blomning till en period då så många pollinatörer som möjligt finns tillgängliga. Å andra sidan konkurrerar växtarter med varandra om att bli pollinerade. Således kan de växtarter som blommar samtidigt påverka varandras pollineringsframgång, säger Mikko Tiusanen, som har lett studien och arbetar vid Helsingfors universitet.
Temperatur styr blomningen
En av de viktigaste miljöfaktorer som påverkar tidpunkten för blomningen är temperaturen. När klimatet förändras börjar olika växtarters blomningstider överlappa mer med varandra, och det påverkar konkurrensen mellan växterna om pollinatörer.
Forskare vid SLU och Helsingfors universitet har studerat förhållandet mellan växter och pollinatörer på nordöstra Grönland, där temperaturerna har stigit ännu snabbare än i resten av världen. Den vanligaste blommande växten i området är fjällsippan, som är vitt utbredd och allmän över Arktis. Till formen är fjällsippan en öppen, vit skål med nektar. Den är därmed oemotståndlig för de flesta sorters pollinatörer.
Fjällsippan populärast
– I våra jämförelser visade det sig att fjällsippan var mycket mer populär än andra växtarter. Därför lockar den till sig pollinatörernas tjänster på bekostnad av andra växtarter som blommar samtidigt, säger Mikko Tiusanen.
Genom att studera tidpunkten för olika växtarters blomning under olika förhållanden, kunde forskarna konstatera att högre temperaturer förkortade olika växtarters blomningstid. I synnerhet tidigarelades blomningen hos fjällglim i förhållande till blomningen hos fjällsippan. Konkurrensen mellan dessa arter syntes direkt i mängden pollen som insekterna bär med sig från respektive art: ju fler fjällsippor det blommade i närheten, desto färre insekter bar pollen från fjällglim.
Den globala uppvärmningen kommer alltså att kunna påverka konkurrensen mellan växter när det gäller pollinatörer. Om blomningen hos en växtart börjar överlappa mer med en mer attraktiv växtarts blomning, kan det försämra den mindre attraktiva växtens pollinering och i längden minska dess chanser att överleva. Detta utgör sannolikt ett hot särskilt mot sällsynta blomarter, och blommor som är mindre attraktiva för insekter.
Studier under tio somrar
Studien är resultaten av mer än tio somrars arbete i arktiska regioner, gjord av forskargruppen Spatial Foodweb Ecology Group, verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala och vid Helsingfors universitet.
– För mig representerar Arktis ett forskningslaboratorium som hjälper oss att förstå klimatförändringar över hela planeten, säger professor Tomas Roslin från SLU, som leder forskargruppen.
Klimatet förändras ungefär dubbelt så snabbt som genomsnittet på jorden, så det som sker där idag kan senare upprepas i resten av världen. Samtidigt gör den relativa artfattigdomen i Arktis att det är enklare att hålla koll på den växelverkan som finns mellan enskilda arter här än på andra håll.
– Men de vetenskapliga argumenten utgör bara en del av regionens dragningskraft. Nordöstra Grönland är helt enkelt ett av de vackraste områdena i världen, och samtidigt ett av de största obebodda områdena på vår planet. När du studerar insekter här kan du samtidigt stöta på till exempel en isbjörn. En sådan kombination håller forskaren pigg och nyter.
Vetenskaplig artikel:
Heated rivalries: Phenological variation modifies competition for pollinators among arctic plants. (Tiusanen, M., Kankaanpää, T., Schmidt, N.M. & Roslin, T.) Global Change Biology.
Kontakt:
Tomas Roslin, professor, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tomas.roslin@slu.se
Mikko Tiusanen, FD, Helsingfors universitet, mikko.tiusanen@helsinki.fi
