Socialt engagemang riskfaktor för lärare

I sin forskning har Ola Nordhall undersökt 800 lärare och funnit att lärare som, förutom den reguljära arbetsinsatsen, investerar mycket av sin fritid i elever och kollegor är sårbara. Det handlar om lärare med ett starkt socialt patos som tar hand om kollegor, ger socialt stöd till elever och har föräldrakontakter utanför arbetstid.

Ola Nordhall är universitetslärare i psykologi och doktorand inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle. Han ser att den här typen av engagemang lätt kan övergå i överengagemang och bli en väg till stress och i förlängningen utbrändhet.

– Det är som ett slags sluttande plan, det märks inte att farten ökar och att arbetsinsatsen ökar. Det är roligt, det är roligt och man gör mer och mer, säger Ola Nordhall.

Positivt, men det har en baksida

Många studier har tidigare visat att den typen av engagemang har positiva konsekvenser. Det skapar ett mervärde, gynnar kollegiet och organisationen som helhet.

– Det gör det också, men det har en baksida och kan drabba den individuella läraren som helt enkelt tömmer ut sig själv.

Ola Nordhall menar också att den här typen av extraarbete kan upplevas som ett belastande krav i arbetet. Att det kan finnas förväntningar om att du ska göra det här, även om ingen direkt uttalar det.

– Jag har själv arbetat som gymnasielärare i åtta år och känner igen dessa förväntningar om att stödja kollegor, dröja sig kvar efter arbetet och ta hand om de elever som inte orkar.

Lärarens uppgift är pedagogens

Han slår fast att lärarens uppgift är att vara pedagogen, men att lärarrollen vuxit utöver det pedagogiska arbetet de senaste 20-30 åren i takt med att behoven har ökat.

– Att det gynnar skolan som helhet och just att det ligger i gränslandet mellan det formella och informella arbetet, gör det så svårt att få bort.

Här trycker han på vikten av att skolledningen förmedlar vad man förväntar sig genom att forma arbetsbeskrivningarna så att det sociala arbetet inte ligger inom den formella lärarrollen och att det är ett väldigt tydligt fokus på det pedagogiska arbetet, på lärande, på kunskap.

– Då får läraren ägna sig åt professionellt pedagogiskt arbete och behöver inte vara socialarbetare, kurator eller förälder i sådan stor utsträckning som det har blivit.

Mer stödpersonal i skolan

Ola Nordhall efterlyser en arbetspsykolog eller kurator som finns på en eller flera skolor, en tydlig resurs som är tillgänglig. Han har själv arbetat på skolor där det funnits utbildad personal som kunnat ta de mer sociala bitarna, framförallt med de elever som har speciella behov.

– Det har fungerat väldigt bra, men det vanligaste är att detta inte finns och så hamnar vi i den här situationen, därför att läraren är engagerad och kännande.
Lärare är ju en utsatt grupp och här har vi en delförklaring till varför lärare dras med högre mental ohälsa än många andra yrkesgrupper.

Kontakt:

Ola Nordhall, universitetslärare i psykologi och doktorand inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle, Ola.Nordhall@hig.se