Författare som Dan Andersson, Karin Boye, Moa Martinsson och Hjalmar Söderberg har lästs i årtionden och studerats utan och innan av litteraturvetare. Men för första gången läses några av dessa författare från 1900-talets första hälft på vithetskritiska och avkoloniserande sätt. I en ny avhandling visas hur kolonialism, rasism och vithet finns närvarande i texterna på olika nivåer.
Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet har använt sig av ett vithetskritiskt och ett avkoloniserande perspektiv på litteratur. Med hjälp av det vithetskritiska, som kommer från den afroamerikanska traditionen, undersöker hon hur kolonialism, rasism och vithet finns på olika nivåer i texterna.
– Det kan handla om rasbiologiskt färgade motiv, som att ett sjukt barn i Hjalmar Söderbergs dagboksroman Doktor Glas (1905) nedlåtande kallas för ”apgossen” av berättaren. Det kan också handla om berättelsestrukturer som iscensätter kolonialismens erövrande, kontrollerande och exploaterande sätt att förhålla sig till planeten jorden och dess varierade livsformer, som i Ludvig Nordströms Herrar (1910) som skildrar Sveriges intagande av Sápmi, säger Therese Svensson.
Avkoloniserande perspektiv
Det avkoloniserande perspektivet kommer framförallt från urfolkens filosofi och vetenskap. Med hjälp av en sådan metod för att läsa fiktionsprosa undersöker hon aspekter som svarar på den rasistiska logiken, så att andra förhållningssätt än de koloniala kan synliggöras.
– Karin Boyes Astarte (1931) skildrar den moderna modeindustrin och min läsning visar hur ett silkestyg kan förstås som en plats där den nordiskt vackra kvinnan, den kinesiska barnarbeterskan och de döende silkesmaskarna möts och fröna till en annan värld än den koloniala gror.
Första som skriver om rasism och vithet
Även om dessa verk har blivit lästa otaliga gånger är Therese Svensson den första litteraturforskaren som skriver om hur rasism och vithet finns i dem. Hon visar på så sätt hur moderniteten i verken är kolonial.
– Genom att läsa Söderberg, Nordström och Boye på dessa förnyande sätt, föreslår jag också hur fiktionslitterära texter som på olika sätt innehåller rasism kan läsas på ansvarsfulla sätt idag.
Hennes studie visar även på kraften i litteraturen, hur litteratur rymmer betydelser som överskrider den tid och den plats där den tillkom.
Avhandling:
Vithetens koagulerade hjärta. Om avkoloniserande läsningars möjlighet
Kontakt:
Therese Svensson, therese.svensson@lir.gu.se
