Nya perspektiv på Toni Morrisons litterära platser
I Toni Morrisons romaner är platser mycket mer än bakgrund och miljö. De samverkar med teman och personer och blir ibland nästan levande figurer. En avhandling vid Stockholms universitet är bland de första att göra en djupdykning i den amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrisons efterlämnade manuskript. Avhandlingen belyser hur Morrison beskriver platser i sina verk, och hur hon arbetar med platser i sitt skrivande.
För drygt ett år sedan gick den amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrison bort. Hennes författargärning spänner över nära fem decennier och hennes skildringar av afroamerikanska erfarenheter har lästs världen över. Älskade av en läsande allmänhet såväl som uppskattade av kritiker har hennes texter studerats och analyserats grundligt. Men hennes manuskript har blivit tillgängliga för forskare först de senaste åren. Alice Sundmans avhandling, som nyligen lades fram vid Engelska institutionen, Stockholms universitet, är bland de första studierna som bygger på det nyligen öppnade Toni Morrison-arkivet vid Princetonuniversitetet i USA.
– Jag har haft den fantastiska förmånen att få studera Morrisons arkiverade arbetsmaterial på plats i Princeton. För mig gav det en djupare förståelse av hennes skrivande, och även en insikt i skapandeprocessen som gav nya perspektiv på hennes romaner, säger Alice Sundman.
Tre romaner i fokus
Avhandlingen fokuserar på hur Morrison beskriver platser i sina verk. Den lyfter fram både hur författaren har arbetat med dem i sitt skrivande och hur de framställs för läsaren i de färdiga romanerna. I fokus för studien står romanerna Beloved (Älskade), Paradise (Paradis) och A Mercy (En välsignelse).
– I sin romankonst arbetar Morrison med platser – landskap, byggnader, vägar, städer, skepp – på en mängd olika sätt, och jag har velat lyfta fram denna mångfald. Här har tillgången till arkivmaterialet varit ovärderlig. Jag har fått en inblick i hur texterna vuxit fram och formats, och kunnat ställa detta i relation till de publicerade texterna, säger Alice Sundman.
Platserna samverkar med teman och personer
Med sin studien visar hon att platser i Morrisons texter är så mycket mer än enbart bakgrund och miljö. De samverkar med romanernas teman och personer. Och ibland blir platserna själva nästan levande figurer i berättelserna, som det hemsökta huset i Beloved.
– Ett särskilt betydelsefullt ögonblick i mitt arkivarbete var när jag hittade manuskript som visar hur hon först hade tänkt avsluta romanen Beloved.
I en essä har Toni Morrison skrivit om hur hon på uppmaning av sin förläggare ändrade det näst sista ordet i romanen.
– Men hon berättade aldrig vilket det ursprungliga ordet var. I manuskripten finns det med, och ger en djupare förståelse för hur den längtan efter samhörighet som beskrivs i berättelsen präglar hela romanen.
En annan spännande upptäckt gjorde Alice Sundman när hon läste utkasten till A Mercy.
– I romanen ristar huvudpersonen Florens sin berättelse på väggar och golv i ett hus. Men i början av sin skrivprocess hade Morrison planerat att Florens skulle skriva på ett betydligt mer konventionellt sätt. Kunskap om den här ändringen lyfter fram betydelsen av huset som platsen för Florens berättelse, och öppnar också för en utvidgad förståelse av symbolik och allusion i romanen.
Avhandling:
Toni Morrison and the Writing of Place
Kontakt:
Alice Sundman, Engelska institutionen, Stockholms universitet, alice.sundman@english.su.se
