”Se på läraryrket som ett designyrke!”
Digitaliseringen av skolan och nya krav på bland annat mediekunskap, entreprenörskap och problembaserad undervisning skapar utmaningar kring lärande. I en ny avhandling från Högskolan Väst beskrivs hur lärare kan kompetensutveckla sig genom att se på läraryrket som ett designyrke och använda redskap som används i designyrken.
I läroplanerna finns det idag ett antal generella kunskapsmål som varje lärare måste förhålla sig till och uppfylla i undervisningen. Det kan gälla sådant som entreprenörskap, kreativitet, digitalisering eller medieproduktion. Därutöver finns de mer ämnesspecifika faktamässiga målen. När läraren ska utforma sin undervisning kan det lätt uppstå en spänning mellan dessa båda perspektiv.
För Dennis Augustsson, som tidigare varit bildlärare och har erfarenheter från medie- och filmproduktion, blev dessa problem tydliga. Det gällde särskilt ämnet medieproduktion i gymnasieskolan där lärarna upplever att de kan för lite.
– Jag ville därför titta på hur man kan stödja lärarnas kompetensutveckling och också beforska hur kunskapen utvecklas i en ny form av lärandeprocess, säger Dennis Augustsson, som är nybliven doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst.
Han ger ett exempel på problematiken.
– Ta till exempel en lärare i ämnet biologi som ger eleverna i uppgift att göra ett arbete kring experiment med hjälp av en videoproduktion. Eleverna får många timmar på sig att läsa in sig på själva ämnet, men när det gäller videoproduktionen ser man det oftast som en teknisk fråga – när det egentligen handlar om mycket mer, såsom berättarteknik och berättarstruktur.
Hur kan man underlätta lärandet?
Han funderade därför på hur man kan underlätta detta lärande genom att se på läraryrket som ett designyrke där var och en designar sina lektioner. Kanske fanns det teorier kopplade till design som var applicerbara?
– I min forskning har jag undersökt om man kan använda sig av en form av designteori som är deltagarstyrd i kombination med aktivitetsteori som hjälp med att komma fram till idéer och sätt att lösa spänningarna.
Studerade skola i Sverige och USA
I sin studie har Dennis Augustsson arbetat med Öckerö seglande gymnasieskola och en skola i USA. Tillsammans skapade lärare och forskare en didaktisk design i vilken eleverna undersökte, samarbetade och redovisade kunskaper med videoproduktion.
Han har studerat participatory design (PD) och kulturhistorisk aktivitetsteori (CHAT) och hur dessa teorier kan kombineras. PD är en strategi som fokuserar på processer och procedurer och försöker involvera alla intressenter i designprocessen för att säkerställa att resultatet uppfyller deras behov och är användbart. CHAT är en teori som ser lärande som en social process i en kulturell och historisk kontext. Människors och organisationers utveckling beskrivs och analyseras som aktivitetssystem där spänningar och motsättningar uppstår inom och mellan olika aktiviteter.
– Studien visar att aktivitetsteorin kan hjälpa till att brygga över ämnen och områden där det finns en motsättning och genom designmodellen PD blir det deltagarna själva som äger processen. Det blir en bra kombination där de som är i behov av lösningarna själva analyserar sin verksamhet plus att de får ett verktyg att få fram nya idéer.
Sex designprinciper
Dennis Augustssons studier har resulterat i sex tentativa designprinciper för gränsöverskridande samarbeten med medieproduktion.
– Dessa designprinciper skulle kunna användas i kompetensutvecklingsprojekt för lärare men även prövas i större samarbeten mellan lärarutbildning, forskning och lärarprofession som ett arbetsintegrerat lärande för samtliga fält. Det vore spännande att titta vidare på i framtiden, säger Dennis Augustsson.
Avhandling:
Kontakt:
Dennis Augustsson, doktor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst, dennis.augustsson@hv.se
