Ställ tillbaka klockan – och utnyttja morgonljuset
På natten till söndag den 25 oktober är det dags att flytta tillbaka klockan en timme – då går vi över till vintertid, eller normaltid som det egentligen heter. Vad kan man tänka på för att omställningen ska bli så smidig som möjligt?
– Försök att uttnyttja ljuset, säger Arne Lowden sömn- och stressforskare vid Psykologiska institutionen, hans forskningsprofil är dygnsrytmer, ljusbeteende och sömn.
Vad ska man tänka på inför tidsomställningen på söndag?
– Vi får ju tillbaka den timme vi förlorade i våras, därför stundar en sovmorgon vilket många kan komma att uppskatta. Men barn och husdjur är inte alltid införstådda med detta så det kan ta några dagar innan omställningen av dygnsrytmen hunnit sätta sig hos dem.
Hur ska man göra för att vara pigg på måndag och dagarna efter?
– Tänk på att vi får ljust tidigare på morgonen och mörkare tidigare på eftermiddagen, försök utnyttja dagsljuset för fritidsaktivitet. Det blir kanske inte så svårt att vakna men lite besvärligare att komma i säng i tid. Försök undvika starkt, vitt ljus eller datorljus nära ögat på kvällarna.
Ljuset och hälsan
I filmen ”Vad har ljuset för betydelse för vår hälsa?” berättar sömnforskaren Arne Lowden om hur viktigt ljusets är för oss människor.
Därför är morgonljus bra för hälsan
När vi ställer om till vintertid blir morgnarna ljusare. Mer morgonljus kan hjälpa oss att må bättre under hela den mörka perioden, visar forskning. Det kan motverka vintertrötthet och minska risken för depression. Övergången till vintertid innebär ett påslag av morgonljus som ger effekt i flera veckor framåt innan det värsta vintermörkret har lagt sig, säger Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet.
När dagsljuset är otillräckligt får inte hjärnan de ljuspulser som signalerar till kroppen att det är dag och att det är tid att bli aktiv. Skillnaden mellan dagsljus och nattljus blir otydlig och vi kan reagera med att bli trötta och håglösa. Då kan det extra ljuset på morgontimmarna ge ny energi. Det hjälper hjärnan att förstå skillnaden mellan natt och dag. Fram till klockan tio har ljuset en tydlig effekt på cellerna i kroppen som gör att de blir aktiva.
Under vinterhalvåret är ljuset i Sverige på extremt låga nivåer. På hösten når bara 14 procent av det globala ljuset hit. Under vintermånaderna har det minskat till fem procent. Eftersom vår biologi är så knuten till ljusets växlingar ger det svaga dagsljuset konsekvenser på flera olika sätt. November är den månad då skolelever känner sig mest nedstämda. Men det kan också ge upphov till så kallad årtidsbunden depression.
Bästa sättet att inte förlora humöret under den mörka perioden är att vara utomhus minst en timme före klockan tio på morgonen. Det ljus vi då utsätts för har en styrka på 1000 lux jämfört med inomhusljuset som bara är ungefär 500 lux. Förr klarade vi årets mörkare perioder bättre eftersom vi var ute stor del av dagen. Att vistas inomhus på dagarna är ett nytt fenomen som kom med elektriciteten för lite mer än 100 år sedan, säger Arne Lowden.
Men även om det artificiella ljuset inte är lika starkt som naturligt dagsljus så hjälper det att bara tända en lampa. Så fort vi tänder ljuset blir vi mer alerta. Ljuset är kopplat till flera olika hjärncentra som direkt aktiveras. Det kan också göra stor skillnad att på arbetsplatser byta från det gula ljus som till exempel ofta är i lysrör till ljuskällor med vitare ljus. Läs mer i artikeln: Morgonljus får oss att må bättre
