Svårt att bilda familj efter exponering för kemiska vapen
Personer som utsatts för kemiska stridsmedel upplever osäkerhet kring både överlevnad och förmåga att bilda familj, decennier efter exponeringen, visar en studie från Göteborgs universitet. Kvinnor drabbas hårdare än män.
Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med 16 personer som överlevde den svåra gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988, där 5 000 personer dog och dubbelt så många skadades. De intervjuade, tio kvinnor och sex män, 34 till 67 år gamla, är alla diagnostiserade med kronisk lungkomplikation.
En tidigare studie har visat att offren upplevde kraftiga försämringar av både fysisk och psykisk hälsa. Det som nu står i fokus är de drabbades erfarenheter av giftermål och familjebildning, tre decennier efter exponeringen för kemiska stridsmedel.
Rädsla för att få barn med skador
Studien visar på den osäkerhet flertalet av de intervjuade upplevde kring överlevnad, par- och familjebildning. Oron präglade allt beslutsfattande i den privata och sociala sfären, men blev som tydligast inför frågan om att bilda familj. Rädslan för att få barn med medfödda skador var stor.
Resultaten följde också ett könsmönster; Kvinnor som exponerats för kemiska vapen var mer påverkade psykosocialt än män med samma bakgrund. Kvinnorna var oftare arbetslösa, frånskilda, ensamstående, och levde under socioekonomiskt mer sårbara förhållanden.
– Exponeringen påverkar kvinnors fysiska förmåga att arbeta, men får också konsekvenser som social stigmatisering, emotionell försummelse och en känsla av övergivenhet, konstaterar Faraidoun Moradi, doktorand i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Bli betraktad som kontaminerad
– Både kvinnorna själva och omgivningen betraktar dem som kontaminerade, och det finns en rädsla för att de inte kan få friska barn, trots att det inte finns några starka vetenskapliga bevis för detta.
– Därmed uppstår svårigheter att bilda familj, eller skilsmässa. Detta innebär i sin tur att de kan förbli ofrivilligt ensamstående, och de lever oftare än männen under svåra socioekonomiska förhållanden, fortsätter Faraidoun Moradi.
Forskarna bakom studien är verksamma vid Göteborgs universitet respektive University of Johannesburg, Sydafrika. De omfattar kompetenser inom både medicin, psykologi och socialantropologi, och betonar vikten av bredare kunskaper om hur människor påverkas av kemiska vapen som exempelvis nerv- och senapsgas.
– Hundratals personer som utsatts för kemiska stridsmedel är numera bosatta i Sverige, och många av dem har svåra somatiska och psykosociala symptom efter den kemiska exponeringen. Vi behöver mer forskning och kunskap inom detta område för att kunna förbättra bemötande och omhändertagande av överlevare inom vård och omsorg, avslutar Faraidoun Moradi.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Faraidoun Moradi, moradi.faraidoun@gu.se, faraidoun.moradi@gmail.com
