Många vinster med att variera mera i jordbruket
Mer variation på åkrarna och i odlingslandskapet gynnar för det mesta både ekosystemtjänster och biologisk mångfald – utan att äventyra skörden. Det visar en internationell studie som letts av forskare från SLU.
Diversifieringen av jordbruket kan ske både ovan och under jord, till exempel genom att man odlar fler grödor i växtföljden, sår blomremsor, minskar jordbearbetningen, tillsätter stallgödsel och skapar och restaurerar artrika livsmiljöer i landskapet. Och har förts fram som en väg mot ett mer hållbart jordbruk med mindre påverkan på miljö och klimat.
Mer biologisk mångfald kan vara bra för både skörden och ekosystemtjänster som pollinering, naturliga reglering av skadegörare, näringsomsättning, vattenkvalitet och kolinlagring som motverkar klimatpåverkan.
Många forskare har undersökt de här sambanden, men kunskap från olika håll har inte sammanställts. Dessutom har fokus ofta varit på diversifiering av grödor och växter. Den aktuella studien lyfter också fram diversifiering av markorganismer, som kan betyda mycket för flera ekosystemtjänster.
Samma gröda på stora fält
– Vi ville se om diversifiering gynnar både produktion och ekosystemtjänster. Trenden i värden är att odlingssystemen blir allt enklare. Ofta odlas samma gröda på stora fält i enahanda landskap. Vår studie visar att diversifiering verkligen har potential att motverka den negativa påverkan på miljön, och även på själva skörden, som vi ser att förenklade system har, säger Giovanni Tamburini, tidigare postdoktor vid SLU och den som ledde studien.
Den aktuella studien, som nyligen publicerats i Science Advances, bygger på 5 188 studier som innehåller sammanlagt 41 946 jämförelser mellan odlingssystem och brukningsåtgärder – som alla tillför mer variation på åkern och i jordbrukslandskapet och åtgärder som inte gör det.
Utsläpp av växthusgas kan öka
Skörden påverkades i allmänhet inte alls av ökad diversifiering – ibland ökade den till och med. I de flesta fallen ökade diversifieringen ekosystemtjänsterna pollinering och biologisk reglering av skadegörare av deras naturliga fiender. Åtgärder för diversifiering förbättrade också till exempel vattenkvalitet och bevarade markens bördighet.
Påverkan på klimatet varierade däremot stort, och i vissa fall ökade utsläppen av växthusgaser.
– Ett viktigt nästa steg är att identifiera vilka åtgärder och förhållanden som leder till positiv respektive negativ klimatpåverkan, så att vi kan undvika de som ger negativa effekter, säger Sara Hallin, professor på SLU och medförfattare till studien.
Dubbla vinster eller förluster
Forskarna analyserade också materialet för att hitta sådant som innebär dubbla vinster eller förluster för ekosystemtjänster och skörd. Dubbla vinster dominerade i 63 procent av fallen – där diversifieringen alltså samtidigt gav positiv effekt på både ekosystemtjänster och skörd. Men det fanns exempel på alla de andra möjliga utfallen.
– I de flesta fallen handlade det om dubbla vinster, även om det också fanns mindre önskvärda resultat. Lantbrukare, experter och forskare måste tillsammans identifiera, utveckla och använda de vinnande åtgärderna för diversifiering, säger Riccardo Bommarco, professor på SLU och medförfattare till studien.
Fler kör plöjningsfritt
Många av de odlingssystem och brukningsåtgärder som tillför variation på och utanför fälten är redan i bruk, men kan användas bredare. I Sverige ser vi till exempel att allt fler kör plöjningsfritt och att det finns ett stort intresse för att odla fler och nya grödor i växtföljden.
Hur kan vi diversifiera jordbruket?
Det finns många sätt att öka mångfalden både på och utanför fälten. Vi kan lägga till grödor i växtföljden eller odla flera grödor tillsammans på samma fält (samodling). Blommande grödor tillför pollen och nektar för pollinerande insekter och rovinsekter. Runt fältet kan vi så blomster-remsor och bevara eller återställa vegetation för att öka den biologiska mångfalden. Vi kan också gynna mångfalden av markorganismer genom att arbeta ner skörderester i marken och använda stallgödsel eller minimera störningar genom att plöja mindre. Vi kan också gynna förekomsten av viktiga svampar eller bakterier genom att ge dem bättre levnadsförhållanden eller genom att ympa jorden.
Kontakt:
Giovanni Tamburini, ekolog, Bari universitet, Italien, giovanni.tamburini@uniba.it
Sara Hallin, professor, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU Uppsala
sara.hallin@slu.se
Riccardo Bommarco, professor, institutionen för ekologi, SLU Uppsala
riccardo.bommarco@slu.se
Vetenskaplig artikel:
Agricultural diversification supports multiple ecosystem services without compromising yields (Giovanni Tamburini, G., Bommarco, R., Wanger, T.C., Kremen, C., van der Heijden, M.A., Liebman, M. and Hallin) Science Advances
