Olika villkor för grävande journalistik i världen

Delrapporten om medier i 18 olika länder har publicerats inom ramen för forskningsprojektet Media for Democracy 2020 som kontinuerligt jämför hur medierna i olika länder uppfyller demokratiska mål. Projektet leds av Universitetet i Salzburg, med svenska deltagare från forskningscentret Demicom vid Mittuniversitetet.

Skillnad mellan norra och södra Europa

I varje land har redaktörer och reportrar bland annat intervjuats om den undersökande journalistikens ställning. I södra Europa anges brist på resurser och avsaknad av en undersökande tradition som skäl till att verksamheten minskat. I norra Europa däremot har flera storstadsmedier tvärtom prioriterat grävande projekt och utvecklat verksamheten. I länder däremellan som Tyskland och Storbritannien håller man i stort sett ställningarna.

Några gemensamma övergripande drag i länderrapporterna är att privata lokala och regionala medier ibland kan ha svårt att satsa på grävprojekt. Public service-medier kan då fungera som en mer stabil kraft. I flera länder finns statliga fonder som stödjer undersökande journalistik.

Crowdfunding växer i omfattning

Internationella samarbeten, som vid Panama Papers, är viktiga för att ge resultat och för att stärka intresset och möjligheten för undersökande journalistik. Föreningar för grävande journalistik i norra Europa har haft en liknande roll. Läsarfinansiering via prenumerationer och crowdfunding växer i omfattning.

– Det är intressant att medieföreträdare i länder som Italien, Holland och Sverige pekar på läsarnas betydelse för att stärka den undersökande verksamheten. Här möts demokratiska och affärsmässiga motiv, säger medieforskaren Torbjörn von Krogh som är knuten till Mittuniversitetet.

Rapport:

Deep-rooted economic crises challenge investigative journalism worldwide (PDF).