Gymnasieskolornas plötsliga omställningen till distansundervisning våren 2020 blev brutal. För lärarna kom den att handla mer om krishantering än långsiktig utveckling av digital undervisning, visar en studie från Karlstads universitet.
Från och med måndag 7 december övergår gymnasieskolan åter till distansundervisning på grund av coronapandemin. Intervjustudien med femton gymnasielärare visar vilka utmaningar skolan ställs inför, när all undervisning plötsligt ska ske online.
Lärarna hade redan innan coronapandemin en pressad arbetssituation och när distansundervisning infördes i gymnasieskolan blev situationen än värre. Studien visar att lärarna under våren arbetade hårt för att finna fungerande digitala undervisningsformer, och ansträngde sig för att aktivt stödja de elever som har störst behov.
Fattades fysisk närvaro
Även om skolorna redan hade etablerade digitala infrastrukturer som överlag fungerade väl, räckte de digitala verktygen inte till för att ersätta den fysiska närvaron man har i ett klassrum.
– I krisen blir det tydligt vilka ramar som lärarna faller tillbaka på och kursplanekrav, bedömningar och betygssättning framstår som starkt styrande för och tar stort utrymme i undervisningen, säger Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete och projektledare för studien.
Den svenska skolmodellens tradition av en skola för alla, även på gymnasienivå, ställer krav när det gäller relationella aspekter. Lärarna upplever det svårare att ge feedback, fånga upp lärandeproblem och fördjupa undervisningen digitalt, visar studien.
Värdet av böcker papper och penna
Lärarna använde sig av en mångfald olika digitala verktyg för att ersätta den fysiska närvaron klassrummet. Men upplevde det ändå som svårt att upprätthålla den relation till eleverna, som de värnar om.
– En alltför hög grad av digitalisering ger inte samma förutsättningar för de relationer och fysiska möten som behövs i undervisningen. Det finns också något med det materiella, böcker, papper och penna som är viktigt i undervisningen. Vi behöver veta mer om detta, säger Christina Olin-Scheller professor i pedagogiskt arbete.
Knyta undervisningen till verkligheten
Lärarintervjuerna visar att väldigt lite om pandemin togs upp som undervisningsinnehåll i olika ämnen. Något som förvånar forskarna, och har väckt nya frågor om skolans förutsättningar att snabbt kunna anknyta undervisningen till pågående samhällsskeenden.
En fråga att diskutera vidare är på vilket sätt som skolsystem kan vara den plats där ungdomar på vetenskaplig grund kan förstå och bearbeta den utveckling som nu påverkar hela samhället på global nivå, och vilket stöd lärarna i så fall behöver för att skapa utrymme för det, menar forskarna.
Det visar studien:
- Kursplanekrav och bedömning blir det som styr undervisningen när den sker digitalt.
- Den pågående pandemin aktualiseras i liten grad i intervjuerna som undervisningsinnehåll i olika ämnen.
- Lärarnas relation till eleverna i det fysiska klassrummet är viktig i undervisningen och svår att ersätta på distans.
- Lärarna har ett stort engagemang och vill hjälpa sina elever. Det är dock svårt att ge ett gott stöd när undervisningen enbart sker i distansform.
Intervjuerna genomfördes under april, maj och september i år och de 15 gymnasielärarna intervjuades tre gånger vardera. Studien är en del i ett större forskningsprojekt om plattformspedagogik. Forskarna har även intervjuat elever.
Kontakt:
Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, marie.nilsberth@kau.se
