Unga mår psykiskt sämre under pandemin och mest utsatta är tjejer och ungdomar som har haft distansundervisning. Många känner sig isolerade och ensamma och upplever också att de har fler konflikter hemma.
– Det viktigaste är att vi behöver vara medvetna om, att även om ungdomar inte är den gruppen som hälsomässigt drabbats hårdast av covid-19, har de drabbats av situationen på ett mer psykologiskt plan. I en tidsperiod då de ska umgås med vänner och planera sin framtid, är de istället tvungna att vara hemma, tvungna att undvika kontakt med andra jämnåriga, med en ovisshet om framtiden, säger Sabina Kapetanovic från Högskolan Väst som varit projektledare för studien som genomförts tillsammans med bland annat Birgitta Ander, lektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University.
Tjejer och ungdomar med distansutbildning är särskilt utsatta
De övergripande resultaten i studien, som genomfördes med 1 700 gymnasieungdomar i hela Sverige under juni månad, visade att ungdomar följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer och att de har förtroende för att regeringen kan hantera covid-19 situationen. Rapporten visar dock effekter på ungdomarnas vardag och relationer. Till exempel rapporterade ungefär 50 procent av ungdomarna att de lagt mindre tid på att umgås med vänner.
En tredjedel av ungdomarna rapporterade att de i lägre grad gjorde roliga saker med familjen och en tredjedel rapporterade en ökning av konflikter med föräldrar.
– Även om majoriteten av tonåringarna inte rapporterade några förändringar i deras användning av alkohol, droger, tobak eller av utsatthet, så har det inneburit, för vissa ungdomar att den rådande situationen bidragit till en ökning av alkoholanvändning och berusning, berättar Birgitta Ander.
Trots att många ungdomar rapporterade att de hade fler möjligheter att göra saker som de inte har haft tid till före utbrottet, rapporterade ungdomar att de hade mindre kontroll över sin vardag, hade problem med att vara samordnade med uppgifter i skolan och uppvisade oroande tendenser till psykisk ohälsa, inklusive ångest, ensamhet och stress. Negativa förändringar under coronapandemin verkade särskilt gälla tjejer och ungdomar som har haft distansutbildning.
Vi behöver måna om våra ungdomars hälsa och välbefinnande
– Ungdomsperioden ses vanligtvis som en period i livet då man utforskar sina roller och åtaganden i livet, men en krissituation som denna med bland annat social distansering kan påverka ens chanser till en positiv utveckling. Nu när skolorna återigen stängs är det viktigt att vi sätter in stödjande insatser i god tid och är måna om våra ungdomars hälsa och välbefinnande i tiden av kris, säger Sabina Kapetanovic.
Resultaten i studien pekar på att samhället måste vidta åtgärder i tider av kriser och social distansering för att se till att ungdomar har allt stöd de behöver för att kunna hantera de utmaningar som de möter. Ungdomar måste involveras i regeringens politik och även få möjligheter att vägledas in i framtiden.
Kommande studier i projektet, Covidung – Ungdomars psykiska (o)hälsa i tider av kris, kommer att fokusera på risk och skyddsfaktorer för ungdomars välbefinnande och förändringar i användandet av alkohol och narkotika under covid-19 pandemin.
Vetenskaplig artikel:
Reported Change in Adolescent Psychosocial Functioning during the Covid-19 Outbreak, (Sabina Kapetanovic, Sevtap Gurdal, Birgitta Ander, Emma Sorbring)
Kontakt:
Birgitta Ander, Jönköpings University, birgitta.ander@ju.se
Sabina Kapetanovic, Högskolan Väst, sabina.kapetanovic@hv.se
