Så kan fjällbäckar påverkas av global uppvärmning
Arktiska fjällbäckar har naturligt låga koncentrationer av näringsämnen och trenden pekar på att koncentrationerna sjunker, möjligen pådriven av den globala uppvärmningen. Detta innebära en risk för minskad produktion av alger och växter i bäckarna, vilket på sikt påverkar stora delar av ekosystemet.
Primärproduktion, alltså tillväxt av alger och växter, i arktiska vattendrag upprätthåller unika födovävar, reglerar vattenkvaliteten och påverkar utsläppen av koldioxid från ekosystemet. Trots detta vet vi väldigt lite om vilka kemiska och fysiska faktorer som påverkar produktionen, speciellt utanför den normala växtsäsongen.
Maria Myrstener har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på att ta fram kunskap om hur dessa ekosystem fungerar i dag för att bättre förutse hur de kommer påverkas av de pågående klimatförändringarna. Studierna är framför allt utförda i fjällbäckar i och omkring Abisko i Norrbotten.
Den låga tillgången på viktiga näringsämnen som kväve och fosfor i fjällbäckarna visade sig påverka stora delar av ekosystemet, inklusive hur växtsäsongen i fjällbäckarna ser ut. När koncentrationen av näringsämnena sjunker på sommaren begränsas produktionen av alger, vilket medför att koldioxidupptaget minskar.
Under vår och höst då koncentrationerna är högre i fjällbäckarna finns god potential för tillväxt och Maria Myrstener visar att trots extremt låga temperaturer når vissa vattendrag sin högsta primärproduktion under dessa månader. Detta i skarp kontrast till hur växtsäsongen ser ut på land, där produktionen följer solljuset och därför når sin topp på sommaren.
Den starka näringsbegränsningen som forskarna ser i de arktiska vattendragen påverkar i grund och botten alla ekosystemfunktioner som Maria Myrstener studerat: koldioxidupptag, algproduktion och även bäckarnas förmåga att buffra näringsämnen.
– Vid en fortsatt snabb temperaturökning och minskande näringskoncentrationer räknar vi tyvärr med att dessa fjällbäckar kommer bli negativt påverkade, säger Maria Myrstener.
Avhandling:
Kontakt:
Maria Myrstener, doktorand, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, mariamyrstener@gmail.com