Så skulle befolkningsutvecklingen varit utan kriget i Syrien
Hur skulle Sveriges befolkningsutveckling sett ut utan inbördeskriget i Syrien? Forskare har beräknat hur den skulle ha sett ut – utan flyktingströmmen efter Syrienkriget. Bland annat skulle 34 kommuner upplevt en befolkningsminskning istället för en ökning år 2016, visar studien.
I studien har forskarna utgått ifrån hypotetiska scenarier för att beräkna den demografiska utvecklingen i Sverige och Norge – utan invandringen som följde efter Syrienkriget.
– Resultaten visar att utan inbördeskriget i Syrien skulle under 2016 och 2017 34 respektive 32 av Sveriges 290 kommuner upplevt en befolkningsminskning istället för en ökning, säger Eleonora Mussino, medförfattare till studien och forskare i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning, SUDA.
Detta innebär att antalet kommuner som upplevt en befolkningsminskning begränsades till 19 år 2016 och 63 år 2017. Antalet kommuner som upplevde en befolkningsökning var totalt 271 år 2016 och 226 år 2017.
Lägre befolkningstillväxt
Utan Syrienkriget skulle den totala befolkningstillväxten i Sverige år 2016 ha varit ungefär 36 procent lägre, och runt 26 procent lägre i Norge. Antalet födda 2017 skulle ha varit cirka 3 procent lägre i Sverige och 1 procent lägre i Norge utan invandringen till följd av Syrienkriget.
– I våra beräkningar har vi tagit hänsyn till att viss invandring skulle ha skett från Syrien till Sverige och Norge även utan ett krig. Vi tar också hänsyn till antalet barn som fötts av de kvinnor som beräknas ha kommit hit från Syrien på grund av kriget, säger Marianne Tønnessen, forskare i demografi vid Oslo Metropolitan University.
Kan ge uppsving om invandrare stannar
Att människor flyttar från kommuner på landsbygden har skapat problem för glesbygdskommuner i både Sverige och Norge – det är känt sedan tidigare. Framförallt är det ungdomar som flyttat in till städerna. På sikt kan det leda till en åldrande befolkning på landsbygden och intilliggande områden.
– På grund av invandringen från Syrien till följd av kriget vände en del av dessa kommuner den här trenden med en minskande befolkning. Detta kan potentiellt leda till ett uppsving för lokala ekonomier i en del av de här områdena på landsbygden – så länge invandrarna stannar, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning.
Eleonora Mussino säger att resultaten av studien delvis kan förändra berättelsen om, eller synen på, den syriska migrationen till Sverige och Norge.
– Vi förnekar inte att det finns utmaningar kopplade till den ökade invandringen som skett från Syrien. Men vår studie visar samtidigt att flyktingarna i vissa delar av landet kan vara ett välkommet bidrag till befolkningstillväxten, säger Eleonora Mussino.
Hypotetiska scenarier
Med hjälp av registerdata från det svenska och det norska befolkningsregistret räknade forskarna ut hypotetiska scenarier för befolkningstillväxten utan kriget i Syrien. Dessa scenarier skapades främst genom att räkna ut hur stor invandringen från Syrien skulle ha varit om trenderna i invandringen från tiden innan Syrienkriget hade förlängts.
Vetenskaplig artikel:
How Assad changed population growth in Sweden and Norway – Syrian refugees’ impact on Nordic national and municipal demography (Tønnessen, Marianne, Siddartha Aradhya, Eleonora Mussino) PLOS ONE.
Kontakt:
Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning, SUDA, eleonora.mussino@sociology.su.se
