Därför tappar amerikaner förtroende för varandra
Medan den sociala tilliten i Sverige och i andra västeuropeiska länder ligger på en relativt stabil och hög nivå, så dalar den i USA. Hur kan man förklara detta?
”Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller att man inte kan vara nog försiktig när man har med andra människor att göra?”
Denna fråga har ställts till över 35 000 amerikaner mellan åren 1973 och 2018 genom den amerikanska enkätundersökningen General Social Survey (GSS). Under dessa år har andelen som menar att man kan lita på de flesta människor minskat från 46 till 32 procent. Därmed skiljer sig utvecklingen i USA från den i många europeiska länder där upp- och nedgångar i tillit ofta är marginella. I Danmark har den sociala tilliten till och med ökat.
Viktigt för tillväxt och demokrati
– Tidigare forskning har visat att frånvaro av tillit leder till minskad ekonomisk tillväxt och att demokratin fungerar sämre. Därför oroar utvecklingen i USA. Särskilt i tider av ökad polarisering, säger Jan Mewes, som tillsammans med en forskargrupp från Sverige och Kanada har gjort en unik undersökning där man för första gången kan peka på vad den minskande tilliten beror på. Eller åtminstone vad hälften av minskningen beror på.
En del forskare menar att tillit framför allt är en generationsfråga: att den tillit till andra som du får med dig från unga år är grundmurad och håller i sig livet genom. Andra forskare menar att det inte endast är en generationsfråga och pekar på individuella förklaringar såsom ökade inkomstklyftor, förändrade attityder, ökad boendesegregation och ökad etnisk mångfald.
Individuella förklaringar påverkar tilliten
Jan Mewes och hans kollegor ville undersöka de individuella förklaringarna och kunde med hjälp av enkätundersökningen GSS plocka fram data där samma individer, vid tre tillfällen under åren 2006 och 2014, svarade på frågor om social tillit i relation till förändringar i inkomst, erfarenhet av att ha varit arbetslös, förändringar i hur ofta de träffar släkt och vänner samt förtroende för politiska institutioner.
– Vi såg inget samband med mellan tillit och förändringar i hur ofta man träffar släkt och vänner. Däremot såg vi att tilliten påverkades framför allt av erfarenhet av att ha varit arbetslös samt av misstro gentemot de politiska institutionerna. Även missnöje med inkomst spelade in, men till en lägre grad.
Förklarade halva minskningen
När resultaten från studien från 2006–2014 ställdes mot den långsiktiga nedåtgående trenden från åren 1973–2018 kunde man utläsa att arbetslöshet, missnöje med politiska institutioner samt missnöje med inkomst låg bakom hälften av den totala minskningen.
– Om man ska tolka resultaten positivt kan man säga att vår studie pekar på att minskningen av tilliten inte följer en naturlag där tilliten minskar över generationerna. Med rätt åtgärder kan kurvan vändas uppåt igen.
Vad beror resten av minskningen på?
– Eftersom det ligger utanför vår studie kan jag tyvärr bara spekulera om det. Det finns exempelvis en annan, också aktuell, studie som lyfter fram sambandet mellan polariseringen och social tillit i USA. Andra forskare betonar de extremt ökade inkomstklyftorna i USA .
Vad finns det för förklaringar till att länder i Västeuropa har en stabil och i jämförelse med USA hög tillitskurva och att den till och med ökar i Danmark?
– Om vi exempelvis jämför USA och Norden är nog den viktigaste skillnaden Nordens utpräglade och stabila tillit till de politiska institutionerna medan vi ser en tydlig minskning i USA mellan 1973 och 2018. Eftersom erfarenhet av arbetslöshet är en viktig anledning till att amerikanernas sociala tillit minskar så kan man också anta att mindre arbetslöshet och bättre arbetslöshetsförsäkringar spelar en viktig roll.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Jan Mewes, lektor i sociologi, Lunds universitet, jan.mewes@soc.lu.se
