Brexit har förändrat hur länder samarbetar i EU:s ministerråd
I EU:s ministerråd är det av tradition vanligt att grannländer samarbetar med varandra. Men brexit har delvis ändrat på det. Istället har det blivit vanligare med samarbete mellan länder som är ideologiskt lika.
Ministerrådet är en av EU:s viktigaste beslutsfattare. Där deltar ministrar från de 27 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Det är välbelagt i forskningen att medlemsländerna i ministerrådet helst samarbetar med sina grannländer, vilket gjort att forskarna uppfattar mönstren som trögrörliga. Det är dock först nu som forskare kan förklara vad trögrörligheten beror på.
Statsvetaren Markus Johansson har undersökt vilka konsekvenser brexit haft för EU-samarbetet genom att studera hur samarbetsmönstren i ministerrådet förändrats från före brexit 2016, till efter.
Stabila samarbetsmönster
Eftersom samarbetsmönstren är stabila över tid har han testat en strukturell förklaring till samarbete som är baserad på att stater som har liknande ekonomisk-politiska system på nationell nivå, också borde ha mer liknande intressen i EU-förhandlingar. I studien ställs detta mot en förklaringsmodell som handlar om ideologiska skillnader mellan medlemsländernas regeringspartier. Detta är en mer lättrörlig faktor eftersom regeringarnas ideologiska inriktningar påverkas av nationella val och eventuella regeringsskiften.
– Resultaten pekar på att medlemsstater som har mer lika ekonomisk-politiska system också har starkare samarbetsrelationer, och att effekten av detta är lika stor både före och efter folkomröstningen om brexit. Detta ger en första indikation om att de här likheterna kan vara ett underliggande skäl till att samarbeten mellan medlemsstaterna är stabila över tid, och att de följer geografiska mönster.
Tre dimensioner av ideologisk skillnad
De ideologiska skillnaderna mellan regeringarna mäts i tre dimensioner: ekonomisk höger-vänster, gal-tan (grön, alternativ, libertär och traditionell, auktoritär, nationalistisk), och attityd till europeisk integration.
– Före brexit-folkomröstningen hade ingen av de här ideologiska dimensionerna någon effekt på relationen mellan medlemsstaterna. Efter folkomröstningen har både gal-tan-dimensionen och attityden till europeisk integration en effekt på samarbetet. Medlemsstater som är ideologiskt lika på de här dimensionerna har alltså ett närmare samarbete i perioden efter att det stod klart att Storbritannien skulle lämna EU.
Inte undersökt orsaken
Studien klarlägger inte vad som är orsaken till att den här förändringen skett. Men det är tydligt att medlemsstaterna har behövt anpassa sina relationer till det nya politiska landskapet där Storbritannien inte längre ingår.
– Samtidigt som Storbritanniens utträdesprocess pågått har också EU-samarbetet hamnat mer i det politiska strålkastarljuset generellt. Detta skulle kunna bidra till att det också blir en ökande ideologisk logik bakom de nya relationerna som etableras när en medlemsstat försvinner, säger Markus Johansson.
Vetenskaplig artikel:
Explaining cooperation in the council of the EU before and after the brexit referendum.
Kontakt:
Markus Johansson, Göteborgs universitet, markus.johansson@pol.gu.se
