Partiklar från vulkanutbrott ökade luftvägsbesvär
Luftvägsproblemen bland befolkningen ökade markant i Reykjavik under ett av Islands största vulkanutbrott för sex år sedan. De negativa hälsoeffekterna ökade mest när svaveldioxiden kom tillbaka från Atlanten i form av nedfallande partiklar.
Den aktuella forskningen baseras på data om luftkvalitet och från vårdregister i Reykjavik under det stora utbrottet 2014–2015 från det isländska lavafältet Holuhraun. Utbrottet spred 11 miljoner ton svaveldioxid över ett mycket stort område.
Under de sex månader som utbrottet pågick exponerades invånare i Reykjavik upprepade gånger för svaveldioxidutsläpp, både i form av gas och senare som nedfallande partiklar.
Ökat behov av primärvård och astmamedicin
Hanne Krage Carlsen, forskare inom arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av de huvudansvariga för en aktuell vetenskaplig publicering om hälsoeffekter i Reykjavik efter vulkanutbrottet i tidskriften Nature Communications .
– Det är första gången hälsoeffekterna i en stor befolkning studerats efter ett kraftfullt vulkanutbrott. Vi ser att höga nivåer av framför allt svaveldioxid gav ett ökat behov av primärvård och astmamediciner, och att luftvägssjukdomarna ökade ytterligare när gasmolnet mognat över Atlanten och kom tillbaka med nedfallande partiklar, säger Hanne Krage Carlsen, som när studien inleddes hade en postdoktoral forskartjänst på Islands universitet.
Studien visar att exponering för de fina partiklarna från det mogna vulkanmolnet ledde till att totalt 11 procent fler invånare i Reykjavik sökte hjälp inom primärvården för luftvägsproblem. Störst ökning sågs bland äldre invånare, där ökningen i primärvårdskontakter var 28 procent. När det gäller förskrivning av astmamedicin sågs störst ökning bland yngre, där 25 procent fler av invånare under 18 år fick sådana läkemedel utskrivna. Bland vuxna och äldre ökade förskrivningen med 13 procent.
Informera befolkningen om risker
Vid utbrottet bildades gasmoln med svaveldioxid som stötvis nådde Reykjavik, 25 mil från vulkanen. Gasmolnen drev vidare ut över norra Atlanten mot Europa, och när de vände tillbaka hade molnets innehåll, genom en kemisk process, mognat från gas till partiklar. Processen har beskrivits av vulkanologen Evgenia Ilyinskaya, forskare vid universitetet i Leeds och delad försteförfattare till publiceringen i Nature Communications.
– Vår forskning visar att under långvariga utbrott som Holuhraun kan både unga och mogna vulkanmoln cirkulera samtidigt, vilket ökar de skadliga hälsoeffekterna för dem som bor i vulkanregioner, säger Evgenia Ilyinskaya.
De fina partiklar som finns i mogna vulkanmoln tros kunna tränga in och skada i lungorna, och exempelvis orsaka astmaattacker. Den kemiska mognadsprocessen i vulkanmolnet gjorde att koncentrationen av svaveldioxid i vulkanmolnet minskade, och eftersom halten låg under det gränsvärde som anses skadligt utfärdades inga varningar till invånarna i Reykjavik.
Den aktuella studien lyfter fram behovet av beslutsfattande myndigheter att vara beredda på att dagarna direkt efter vulkanutbrott informera befolkningen om risken för hälsoproblem i samband med återvändande utsläpp.
Vetenskapliga artiklar:
Increased respiratory morbidity associated with exposure to a mature volcanic plume from a large Icelandic fissure eruption, Nature Communications.
Severe volcanic SO2 exposure and respiratory morbidity in the Icelandic population – a register study, Environmental Health.
Kontakt:
Hanne Krage Carlsen, forskarassistent, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, hanne.krage.carlsen@amm.gu.se
Fotnot:
Även de norra delarna av Sverige fick atmosfäriskt nedfall och försämrad luftkvalitet under utbrottet. Svenska miljöinstitutet har publicerat en rapport om luftkvaliteten i Sverige efter vulkanutbrottet: Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliteten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014–2015.
