Isolerade öar ytterst känsliga för mänsklig påverkan

I den nya studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sciencehar ett forskarlag undersökt hur människan påverkat öars vegetation och biodiversitet. Totalt har 27 avlägsna öar och ögrupper över hela jorden specialstuderats, bland annat Tristan da Cunha, Nightingale Island och Azorerna.

Analyser av pollen från sjösediment

Genom att analysera pollen från sjösediment på öarna har forskarna lyckats rekonstruera hur vegetationen förändrats under de senaste 5 000 åren. Tack vare detta unika långtidsperspektiv har forskarna sedan kunnat studera människans påverkan på ekosystemen.

– Öarnas ekosystem har förändrats elva gånger mer på grund av människan än på grund av naturliga faktorer. Vår studie visar också att öarna sannolikt inte kommer att återgå till ett naturligt tillstånd även om all mänsklig påverkan upphörde, säger Karl Ljung, geologiforskare vid Lunds universitet.

Öarna har sårbara ekosystem

Forskarvärlden har tidigare vetat att människan bidragit till förändringar av öarnas ekosystem. Men att det skedde så fort, ledde till så stor påverkan och att systemen inte återhämtade sig är helt ny kunskap.

– Koloniseringen har lett till en väldigt hög artomsättning. Och ju senare människan stövlat in desto större har effekten på vegetationen varit. Vår studie visar helt enkelt att öars ekosystem är väldigt sårbara för mänsklig påverkan, säger Karl Ljung.

Bevara och återställa ekosystem

Hur kan då de nya resultaten komma till användning? Till skillnad från direkta observationer av öarnas ekosystem kan det tusenåriga tidsperspektivet ge viktiga nycklar när det kommer till att förstå och hantera de förändringar vi står inför i framtiden. De nya resultaten kan användas till att få kunskap om hur man bäst bevarar och återställer sårbara ekosystem.

– Det är särskilt viktigt på avlägsna öar där ekosystemen påverkas av invasiva arter, klimat, markanvändning och havsnivåförändringar. Effekterna kan bli dramatiska och vara helt avgörande för uppehälle, jordbruk och vattenförsörjning. Den här kunskapen är nödvändig för att trygga en hållbar framtid, säger Karl Ljung.

Vetenskaplig artikel:

The human dimension of biodiversity changes on islands, Science.

Kontakt:

Karl Ljung, universitetsadjunkt, geologiska institutionen vid Lunds universitet, karl.ljung@geol.lu.se

Fotnot:

Lunds universitet och ett drygt 20-tal lärosäten och organisationer från Europa, Australien och Nya Zealand har deltagit i arbetet.