”Svensk skola börjar likna 1800-talets sociala uppdelning”

–  Skolan ska vara en motkraft till ökad segregering, men nuvarande skolsystem spär på snarare än motverkar klyftorna. Som akademiker är det fascinerande att studera, säger Petter Sandgren, historiker och universitetslektor i pedagogik.

De senaste tio åren har han forskat om medel- och överklassens skolor och den väg som den så kallade eliten tar för att nå maktpositioner.

En grundläggande strategi för att nå framgång är att kunna navigera i utbildningssystemet – att välja ”rätt”. Det är en kompetens som ofta är förunnad de redan invigda.

Outtalad strategi

– När vi talar om strategier kan det ge tanken att det handlar om något planerat och väl övervägt. Men i forskningen om eliter och utbildning är strategin ofta outtalad. Att barn till disputerade föräldrar ska läsa vidare, till exempel, kanske helst i Lund eller Uppsala, är ofta underförstått, säger Petter Sandgren.

Inget annat land än Sverige har gått så långt i marknadiseringen av den offentliga skolan. Och ju fler val skolsystemet består av, desto mer spelar social bakgrund in för att göra välinformerade val i planeringen av skolkarriären, påpekar han.

– Förr valde man den närmaste skolan till sitt barn, det var inget mer med det. Nu är det rena vilda västern med val och möjligheter. Det blir svårare att navigera i skolsystemet ju fler beslut som måste tas. Men akademikerbarnen väljer till exempel hellre naturprogrammet på en kommunal skola, och ser bortom friskolornas tillval, reklam och lockvaror.

Eliten lockas av en homogen elevgrupp

Skolan är fortfarande paketerad som en skola för alla där alla läser efter samma läroplan. Men uppdelningen av elever påminner om 1800-talets segmenterade skolsystem där elitens barn utbildades för sig vid läroverken och böndernas barn i folkskolan, menar Petter Sandgren. Ett av de främsta kriterierna för val av skola idag är att den består av en homogen elevgrupp.

– Kommunala skolor duger mer än väl för eliten, om bostadsområdet är tillräckligt socialt homogent, som till exempel i Bromma där många väljer kommunala Ålstensskolan. Där är det färdigsorterat, så att säga, medan strategin i ett mer socialt heterogent område kan vara att välja en friskola med lång kötid för att komma åt en homogen elevgrupp.

Blandade elevgrupper ses som positivt i andra länder

Sett ur ett internationellt jämförande perspektiv anses en socialt blandad elevgrupp som något positivt och eftersträvansvärt för alla, säger Petter Sandgren. Även extremt selektiva skolor i USA och Storbritannien ser en vinning med blandade elevgrupper som bidrar till förståelse för människor från olika sociala bakgrunder. Där sticker den svenska skolan ut, menar han.

– När andra länder strävar efter att ta bort skolavgifter och selektiva akademiska prov, så har vi i Sverige inga skolavgifter och inget skolintag baserat på betyg förrän i gymnasiet. Ändå finns det stora sociala skillnader i svenska storstadsskolor, på grund av uppenbar bostadssegregation och systemet med det fria skolvalet.

Splittring även bland resursstarka elever

Följden har blivit att det nu även syns en splittring inom den övre medelklassens elever, beroende på om föräldrarna tillhör kultureliten eller en ekonomisk elit. Det visar låtsasvalet till riksdagen som genomförs bland skolelever i samband med att ordinarie val anordnas.

– På en skola får Moderaterna en majoritet av rösterna bland eleverna på naturprogrammet, och på en annan skola har Miljöpartiet lika stor majoritet bland eleverna på samma utbildningsprogram. Denna vertikala splittring inom eliten mellan de med kulturellt respektive ekonomiskt kapital lyfts sällan fram i debatten om segregationen. Det blir som små ekosystem av elever som möts allt mindre.

I sin avhandling från 2017 utforskade Petter Sandgren elitens internatskolor, hur det svenska folkhemmet fick sina egna versioner av dessa skolor och de idéer som fostrar eleverna där.

– Där sker en karaktärsfostran vid sidan av skolan, i elevhem och i idrottssammanhang. Ledarskapet delegeras till de äldsta eleverna, som får stora maktbefogenheter i form av kamratfostran, som innebär att man uppfostrar varandra, bland annat i att utmana gränser.

I en kommande bok kartlägger han EU-byråkraternas utbildningsvägar och idéerna bakom dessa.

– Eliten förändrar alltid sina strategier. När det behövdes en byråkratisk elit till EU grundades kosmopolitiska universitet specifikt för detta, i Florens och Brygge, till exempel. I boken blottlägger jag de vägar som EU-eliten tar och synar de politiska besluten bakom behovet av en EU-elit.

Nu tillhör du själv eliten. Är det dina egna val som format dig som forskare?

– Ja, när jag disputerade i historia i Florens, vid en av EU:s byråkratskolor, hamnade jag av en slump på en utbildningsbana som jag hade känt till sedan barnsben om jag varit uppvuxen med föräldrar som jobbar på överstatliga institutioner. Men jag är lärarbarn och blev själv lärare. Uppväxten formar ens syn på hur en möjlig framtid kan se ut och var gränserna finns.

Läs mer: Det fria skolvalet fritt bara för vissa

Artikeln är tidigare publicerad på Stockholms universitets webb.