Primärvården tyngd av pappersarbete

Hälso- och sjukvården i Sverige är en del av administrationssamhället. Det innebär att alltmer tid används till att utföra administrativt arbete, som att redovisa, rapportera, kommunicera, mäta, granska och föra statistik.

Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inom primärvården har flera separata kravställare som de ska rapportera till: regionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Det innebär ett ökat administrativt tryck, visar en studie som presenteras i boken Papper, pengar & patienter.

− Det är ingen som har koll på vad alla de här kraven generar för effekter i verksamheten. Det är en god idé i grunden, men blir betungande på verksamhetsnivå, säger Daniel Castillo, docent i sociologi vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.

”Visa att man gör rätt”

De läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och administrativ personal som deltagit lägger generellt sett 40 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det kan handla om pappersarbete som relaterar till patienterna, beställning av varor, schemaläggning eller mötestid. Några moment kategoriseras i studien som ”prestations- och informationsadministration” och de har särskilt intresserat forskarna.

− Det är krav som kommer utifrån, där personalen ska redovisa att de gjort på ett visst sätt. Till exempel genom ett ekonomistyrningssystem, som styr vilka resurser vårdcentralerna får. Läkaren måste skriva sina journaler på ett specifikt sätt, skriver de fel riskerar de att inte få pengar. Det blir ett stressmoment. Det handlar inte om göra fel mot patienten, utan visa för kravställaren att man gör rätt. Patienten hjälps inte av det, säger Daniel Castillo.

Illegitima arbetsuppgifter

Andra uppgifter som läkarna i studien lyfter är intygen de skriver till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Tidigare kunde en läkare skriva ”knäskada, patienten sjukskriven sex veckor” och myndigheterna litade på läkarens utlåtande. Då var det en blankettsida de skulle fylla i, nu handlar det om fyra, fem sidor. Läkarna är också de som i högst grad upplever att de lägger för mycket tid på illegitima arbetsuppgifter.

Studien visar att problemen kring en ökad administrativ börda är en komplex fråga. Taget var för sig är varje krav i sig inte en belastning. Men sammantaget blir de en negativ effekt. Kärnan till problemet är svår att bena ut säger Daniel Castillo.

− Att enbart ropa på mer resurser är troligen inte en lösning, då flera av de här prestations- och informationsadministrativa kraven ligger insprängt i professionens arbete, säger han.

Reformer bakom ökade krav

Forskarna pekar på några orsaker till att situationen uppstått. En sådan är reformer inom new public manangement (NPM) på 1990-talet där granskning av verksamheten särskilt lyfts fram. Sjukvården, skola, omsorg skulle granskas mer. Ekonomin skulle styras på ett tydligare sätt. Senare kom också kvalitetssäkringssystemen där verksamheterna hela tiden måste visa att de håller hög kvalitet.

− Kärnproblemet är svårt att bena ut, men en grundläggande faktor är att man under lång tid infört reformer som genererat krav. NPM är en förklaring, men det finns andra också. Granskning kopplas inte alltid till NPM. Generellt har samhället haft en ökad tilltro till granskning och kontroll. Man litar inte på professionen på samma sätt som tidigare. Då kontrolleras de, och kontrollerna blir administration, säger Daniel Castillo.

Lita mer på professionen

Nästa steg för forskarna är att söka svaret på hur de här kraven uppstår och varför de blir administrativt arbete.

− Bidraget med denna bok är att lyfta problemet. Vi har studerat primärvården, men det hade lika gärna kunnat vara polisen, skolan eller högskolan. Det viktiga är att man får syn på att alla kraven tillsammans utgör ett administrativt tryck. Det är upp till politikerna att hitta en lösning, men en tänkbar väg är att lita mer på professionen, avsluta han.

Kontakt:

Daniel Castillo, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, daniel.castillo@sh.se