Forskare: Gör det lättare att göra rätt – för miljön

– Vår forskning visar att det inte alltid räcker att utbilda fram rätt miljöbeteende eller att göra det lätt att göra rätt, ibland måste det bli svårare att göra fel också, säger Noah Linder, miljöforskare vid högskolan i Gävle.

Noah Linder menar att utbildning och information i sig är väldigt viktigt, men att det finns en fara i att luta sig för mycket på tron att det är hela lösningen. En stor del av utmaningen nu är att få en redan informerad befolkning, där de flesta vill göra rätt, att också agera utifrån sina åsikter.

Använda beteendevetenskap

Här ser han en möjlighet att ta hjälp av beteendevetenskapen när man skapar nya miljöer.

– Vi ser gång på gång att det inte räcker att människor har miljövänliga åsikter för att skapa den förändring vi behöver få till stånd, säger Noah Linder.

I en studie med studenter i Singapore testade Noah Linder viljan att återvinna en yoghurtförpackning. De kunde då se att väldigt små förändringar hade mycket stor effekt på återvinningen. När det blev lite svårare att göra fel – och återvinning det uppenbara valet – då var det väldigt många som gjorde rätt.

– Höga intentioner och miljövänliga attityder spelade liten roll om det var lika lätt att göra fel. Vi visar att det ibland måste det vara lättare att göra rätt, för att få riktigt stora effekter.

Tydligt vad som är rätt

Han efterlyser bostadsområden och miljöer som tydligt visar vilket beteende som förväntas. Där stadsplanerare nu generellt ritar papperskorgar som smälter in i miljön, vill han se korgar som tydligt signalerar att här slänger vi skräpet.

– När jag går omkring i bostadsområden så är det ofta väldigt otydligt, dåligt skyltat och dåligt informerat. Vi måste skapa miljöer som tydligt signalerar vilket beteende som förväntas, lätt att göra rätt och gärna lite svårare att göra fel.

Matavfall i sopnedkastet

Även om mycket har blivit bättre, så konstaterar han att det fortfarande nästan alltid är lite lättare att göra fel. Om det till exempel finns matavfallsinsamling så är den i bästa fall bredvid hushållsavfallet, men oftare mycket längre bort. Sopnedkasten som förr fanns i varje trappuppgång hade till exempel kunnat vara en utmärkt lösning för matavfall.

– Vi människor är väldigt inkännande och försöker lista ut vad det är för beteende som önskas och är det då lite lättare att slänga matavfall än hushållsavfall så blir det väldigt tydligt att man ska göra det.

Viktigt att våga försvåra

Det är lätt för politiker och stadsplanerare att motivera att det ska vara lätt att göra rätt, men Noah kan tänka sig att det kräver mer politiskt mod att göra saker som faktiskt försvårar icke önskvärda beteenden.

Att gynna det beteende man vill se framför det beteende man inte vill se kan till exempel handla om att planera stadsrum och nya arbetsplatser där cykelparkeringen finns precis vid dörren och bilparkeringen en bra bit bort eller nere i ett garage.

– Så länge det är mycket lättare att pendla med bilen kommer det inte att spela någon roll att man bryr sig mycket om miljön eller egentligen har intentioner att åka kollektivt eller cykla.

– Det är en väldig möjlighet också i att vi har människor som vill göra rätt och det tror jag ökar potentialen i att designa bra miljöer, eftersom viljan egentligen redan finns där, säger Noah Linder.

Vetenskaplig artikel:

Effects of bin proximity and informational prompts on recycling and contamination.

Kontakt:

Noah Linder, miljöforskare vid Urban Studio, Högskolan i Gävle, noah.linder@hig.se