Jämlikhet och sociala nätverk ett måste för att hantera värmeböljor

Det menar hållbarhetsforskaren Maryam Nastar, som kommenterar värmeböljan i Kanada och Nordamerika utifrån sin forskning om extremväder. Hon har nyligen analyserat den indiska staden Ahmedabads åtgärdsplan för värmeböljor. Liknande åtgärdsplaner finns för städer i Kanada och i andra delar av Nordamerika, Asien, Europa och Afrika.

Baserat på sin forskning, identifierar Maryam Nastar tre avgörande komponenter för att städer ska kunna skydda sina invånare från effekterna av extrem hetta – oavsett om det handlar om megastäder i Indien och andra delar av Asien, eller om städer i Nordamerika eller Europa.

Komponenterna omfattar:

• God kunskap och data om vilka som är mest sårbara för extrem hetta, oftast är det äldre och personer som bor i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Att ta fram tillförlitliga data kräver ofta ett mer omfattande arbete än att bara förlita sig på officiell statistik.
• Väl fungerande kommunikationssystem för att kunna varna och informera dessa grupper, inte bara genom digitala plattformar utan även via lokala center och mötesplatser.
• Förbättrade och mer jämlikt fördelade praktiska åtgärder/tjänster som exempelvis tillgång till vatten, elektricitet, kylrum, pooler och grönområden som görs tillgängliga för alla invånare.

Utmaningar med åtgärdsplaner och budget

– På pappret verkar det lätt att hantera hetta men i dag fallerar många städer i sina insatser. För det första kan det vara svårt att ta fram och underhålla en databas med information om vilka invånare som är mest sårbara för hetta: detta gäller för städer i alla delar av världen.

– För det andra: hur säkerställer man att städer når ut till dessa grupper med information? Speciellt äldre kanske inte är lika vana vid sms, Facebook och Whatsapp.

Det allra största problemet är dock, menar Maryam Nastar, att sårbara grupper ofta har svårt att tillgodogöra sig hjälp och praktiska insatser, och att det inte finns tillräckligt med budget för att sätta in åtgärder i alla delar av staden.

– Vad ska dessa grupper göra när de får information om en värmebölja? Många äldre bor i dag ensamma och får inte hjälp med vätskeintag och nedkylning. Den andra gruppen, som är socialt och ekonomiskt utsatt, bor ofta långt ifrån kylrum, grönområden och pooler och saknar dessutom vatten och elektricitet, i alla fall i Indien.

– Även i Kanada och i USA, där de flesta har tillgång till vatten och elektricitet, förvärrar asfalt och betong värmeeffekten, och fattigare människor har mindre tillgång till luftkonditionering i hemmet och grönområden.

Åtgärder måste handla om mer

Maryam Nastar anser att åtgärdsplaner för hetta måste bli mer långsiktiga – och framför allt inkludera insatser för att stärka sociala nätverk, minska ojämlikhet och bygga kvalitetsbostäder för alla invånare.

– I den mediala rapporteringen ligger fokus på att förhindra värmeböljor genom att drastiskt minska våra utsläpp. Men enligt mig är det inte extremväder orsakat av klimatförändringar som dödar människor. Det är att tillgången till samhällstjänster är så ojämlikt fördelad, vare sig det handlar om vatten, elektricitet, grönområden eller sociala nätverk. Detta är något vi inte längre kan ignorera om vi vill rädda liv och förbereda oss för en varmare framtid. Detta perspektiv saknas nästan helt i det som skrivs i media.

Hon tar ett exempel från Ahmedabad. Där satsas stora investeringar på att utveckla nya moderna och högteknologiska stadsdelar som ska locka företagsetableringar, investeringar och turister. Samtidigt är sociala boenden för fattiga människor så undermåligt byggda och hyrorna så dyra att många föredrar att bo i slumområden.

– I alla städer finns områden som är sämre rustade för att klara hetta. I västvärlden har vi också större problem med isolering och ensamhet, något som kan ses som ett resultat av extrem individualism och konkurrenskraftigt egenintresse som tar sig uttryck på olika sätt.

– Människor har blivit så upptagna med sina egna liv att de knappt har tid att se till samhällets äldre. Men ska vi skylla detta på individer eller ska det vara statens roll att stödja äldre i olika kriser?  Detta är saker som måste hanteras i framtida åtgärdsplaner. Annars kommer fler människor att dö, om inte av hetta så av torka eller översvämningar.

Jämlikare åtgärder kan minska dödsfall

Allt tyder på att klimatförändringar kommer att göra värmeböljor mer extrema, långvariga och frekventa i framtiden. Trots det anser Maryam Nastar att det finns goda möjligheter för städer att bättre skydda sina invånare.

– Genom att kombinera insatser för klimatanpassning och utsläppsminskningar med åtgärder för att skapa mer jämlika städer och bättre sociala nätverk tror jag att vi kan undvika en del av de värmerelaterade dödsfall vi ser idag, avslutar hon.

Vetenskaplig artikel:

Message Sent, N ow What? A Critical Analysis of the Heat Action Plan in Ahmedabad. Urban Science.

Kontakt:

Maryam Nastar, forskare vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, maryam.nastar@LUCSUS.lu.se