Halterna av coronaviruset sars-cov-2 ökar successivt i avloppsvattnet i Göteborg, dock från relativt låga nivåer. Det framgår av de senaste veckornas mätningar och den analys som nu gjorts vid Göteborgs universitet.
– Trenden är tydlig, det går sakteliga uppåt nu, även om det inte är några större mängder, säger Heléne Norder, adjungerad professor i mikrobiologi vid avdelningen för infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och mikrobiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Heléne Norder leder den grupp virologer vid universitetets institution för biomedicin som sedan februari i fjol undersöker förekomsten av sars-cov-2 i avloppsvatten. Arbetet sker i samarbete med kommunägda Gryaab, som hanterar avloppsvatten i Göteborg med kranskommuner, och skickar ett prov per vecka bestående av samlade dagsprover till forskarna.
Fem gånger lägstanivån
Efter den nedgång av nivåerna som inleddes vecka 20, och den bottennotering som följde vecka 27-28, alltså under första halvan av juli, har det skett en gradvis ökning av halterna. Även om nivåerna är fortsatt relativt låga, en tiondel av toppnoteringen under pandemins andra våg, är de senaste resultaten oroväckande, menar Heléne Norder.
– Det är oroande eftersom vi är uppe i fem gånger lägstanivån, och det innan skolorna har kommit igång ordentligt. Det betyder att vi har en spridning runt om i Göteborg, även om den inte är stor. Vi ser inga kluster av det slag vi haft tidigare, utan spridningen är troligtvis jämt fördelad, säger hon.
Oklart hur vården påverkas
Under pandemin har forskargruppen löpande rapporterat till vårdgivare och smittskydd i Västra Götalandsregionen. Ökad virusförekomst i avloppsvattnet har kunnat kopplas till ökad smittspridning och i förlängningen ökad belastning på sjukvården.
– Det vi kan säga är att mängden virus vi hittar i avloppsvattnet relaterar till sjukdomsförekomst, men vi kan inte relatera till hur svårt sjuka folk är. Innan vi hade vaccin såg man efter någon vecka effekter inom vården, nu får vi se hur det blir med det, det beror på hur många som vaccinerat sig då de troligtvis inte kommer att behöva sjukhusvård om de blir smittade, säger Heléne Norder.
– Jag hoppas att vi inte får den situationen igen, men covid-19 är en lömsk sjukdom där behovet av vård oftast uppstår först efter mer än en vecka efter insjuknandet. Man kan inte nog betona vikten av vaccination för att undvika svår sjukdom, säger hon.
Kontakt:
Heléne Norder, professor i mikrobiologi vid avdelningen för infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, helen.norder@gu.se
